Redaktionens nästa renoveringsobjekt har tagit ny fart. Den här gången handlar det om en segelbåt som både behöver banta och putsas upp. Här berättar vi om den första extrema reningskuren och om planerna på att få båten i fint skick.
Det har blivit som en drog. Varje pryl, varje kilo, ja faktiskt snudd på varje gram som jag lyckas få bort från båten ger en nästan märkligt tillfredställande kick. En renande känsla som har blivit beroendeframkallande. Ju större grejer och ju fler kilo desto större blir såklart tillfredsställelsen.
– Har den här listen verkligen någon funktion? Står det här skottet verkligen för någon styrka och struktur? Så kan det låta i mitt huvud och om svaret är nej så åker prylen obönhörligen ut.
Kanske hade jag inte dragit igång den här kaminmannen-liknande aktiviteten om det inte vore för att båten utöver bantning också behöver en rejäl uppfräschning. Lyckligtvis kom jag snabbt fram till att snyggt och snabbt går hand i hand!
Här kan ni se renoveringen Gustavs förra båt – en Dragonfly 25:
Epoxibehandlingen av skrov
Laga svajigt och fuktig däck
Lägga nytt halkskydd
Det hela började med en ambition om att skaffa en billig och någorlunda rymlig segelbåt som är kul att segla, kommer in i alla naturhamnar och som rymmer min lilla familj med fru och två små barn.
Jag hittade ett fint exemplar av en Dragonfly 26 som ett svenskt par seglade hem från varvet 1987 och haft i sin ägo sedan dess. Båten var välhållen men aldrig kappseglad och inte direkt rustad för fart.
Första säsongen gick till att slipa skrov och bygga peke. Sen grodde begäret att göra båten både snyggare och snabbare – det är ju lätt att det kliar i renoverarfingrarna när man skaffar en gammal gisten båt med stor potential (även om renoverarfingrarna inte är så praktiskt lagda, utan mest har sin kreativitet i tanken…).
Låg vikt är ju av godo i alla prylar och farkoster. Till exempel utklassar lätta bilar tunga bilar i alla fartgrenar – även om de tunga har fler hästkrafter i förhållande till sin vikt. Detsamma gäller alltifrån funktionskläder till cyklar och flygfarkoster. Och det mesta däremellan.
På segelbåtsfronten är det kanske flerskrov som får störst utväxling av låg vikt. Istället för en tung köl så står bredden för allt rätande moment och varje viktminskning omvandlas till fart.
Så länge seglen är i skick och skrov och centerbord har fin form och finish så är högsta prioritet att bli av med kilon.
Det som jag inte ordar så mycket om i videon ovan, som jag spelade in med mobilen till Svenska flerskrovsförbundets årsmöte redan i mars i fjol, är att jag också hittat mycket vikt i den gulaktiga och otroligt grovt rollade gelcoaten, vilken låg som ett tjock och vågigt täcke över hela ruffen.
Dessvärre kunde jag inte behålla samma påse i dammsugaren under den dammiga processen, någon annan på varvet snodde dammsugaren, så exakt hur mycket vikt som har försvunnit här är svårt att säga. Men man ska ha klart för sig att färg, och framförallt gelcoat, som ju är mer som ett spackel, väger mycket!
Nu när jag gått över alla ytor med 40- och 80-papper så återstår kanske bara ett varv med finare papper innan det är dags för lite spackel och sen målning. Ruffen kommer att bli otroligt mycket finare när ytorna blir släta och allt målas vitt.
Exteriört ska båten målas om helt och i samband med planeringen av den saken så har viktdjävulen stövlat in i min hjärna igen.
Efter diskussioner med såväl båtbyggare, varvsmän och konstruktörer har jag som tidigare nämnt kommit fram till att gelcoat är tungt. Kanske finns det så mycket som 40 kilo att slipa bort, vilket ju är enormt mycket på en båt som väger i runda slängar 1 000 kilo. Jämfört att bygga kolfiberdetaljer är det också extremt billiga kilon att bli av med.
Jag måste ju ändå slipa båten för att sen kunna måla den. Risken är bara att det är svårt att få ytorna jämna. Det är väl det enda som är vettigt med gelcoat – att det kan jämna ut ojämna ytor.
Ruffluckan vid nedgången från sittbrunnen är också ett viktkapitel. Plexiglas är tungt och planen är att ersätta alla luckor med en klurig kapellösning som ger mörkläggning vid behov och myggnät när man vill ha det. Vikten kommer att gå från cirka tio kilo till ett par hundra gram. På minusfronten är dåligt stöldskydd och att offshore-kappsegling av någon anledning kräver luckor.
De största vitksparar-manövrarna är troligen redan genomförda, men man vet aldrig vad jag hittar på framöver, så innan jag återkommer till delarna när jag slipar bort gelcoat och börjar bygga ihop båten igen, så får ni hålla tillgodo med viktsiffrorna på en del av grejerna som jag slängt ut:
Anteckningar – prylar som kastats ut
Durk i sittbrunn = 7,8 kg.
Durkar nedgång ruff + under sittbrunn = 6,8 kg.
Diskho+pulpit+lanternor = 6,5 kg.
Innertak+låda+skotskenor+fotsteg+diverse småplock = 26 kg.
Durklucka+pulpit+plexirufflucka topp = 10 kg.
Bord ruff = 6 kg.
Masstötta = 4,7 kg.
Små plexiluckor sittbrunn x 2 = 1,4 kg.
Förstag och vant = 6,1 kg.
Avställningsytor 6,4 kg.
Pentrymoduler stb & BB + ryggstöd + lister = 10,2 kg.
Rutramar x2 ca 7,3 kg. (Nya rutorna x2 = 2,6 kg).
Bokhylleplankor i fören = 1,2 kg
Rufflucka för plexi = 5 kg (ska få nytt tunnare plexi).
Genomföringar = 3,3 kg.
Trälister ruffnedgång = 1,8 kg.
Skott akter = 4 kg.
Skenor inkl skruv på utriggare till trampoliner x 4 = 1,5 kg.
Trampoliner = 4,5 kg – ska ersättas med nät.
Profil fockrulle = uppskattar 8 kg.
Fockrulle under däck = uppskattar 5 kg.
= 133,5 kg.
Några saker kommer att ersättas med lättare material, såsom maststötta, durkar i sittbrunn, bord i sittbrunn mm.
Delar som jag funderar på att ersätta
Motor = 21,8 kg (exkl bensindunk) – finns en elmotor på cirka 15 kg inkl batteri.
Centerbord = 25 kg – behöver ett med bättre profil och det går säkert att kapa vikten till hälften.
Waterstag = 5,4 kg – skulle vilja ersätta med kol men blir nog för dyrt.
Balkar = 26,4 kg x 2. Skulle vilja ersätta med kol som kan gå att få ner till 10 kg st.
Ta bort all gelcoat = återstår att se!
