Gott hopp om goda fångster

Gott hopp om goda fångster Hummer

Gott hopp om goda fÃ¥ngster HummerI år startar hummerfisket måndagen den 21 september klockan 07.00. Tidigare års fångster av arten pekar på en god tillgång.
Antalet hummerfiskare har hittills ökat stadigt men den ekonomiska krisen kan i år begränsa populariteten, menar Fiskeriverket

I fjol fångades gott om hummer längs västkusten. Mats Ulmestrand, forskare på Fiskeriverkets havfiskelaboratorium, berättar att det ger en bra indikation för årets hummerfiske.

– Förmodligen finns det gott om hummer. Egentligen kan man inte säga hur mycket som finns förrän i efterhand, men i fjol var hummerfisket mycket bra och ingenting tyder på att det blir annorlunda i år, säger han.

Anledningen till de goda fångsterna har ett samband med att humrarnas aktivitet varierar mellan åren. Under vissa omständigheter lockas inte humrarna av agnet i tinan. Varför detta sker är inte helt känt, men det hänger ihop med ett flertal skilda miljöfaktorer som bland annat temperatur- och salthaltsskiktningar. Klart är att vissa fångstplatser i Bohuslän utmärkte sig förra året.

– Bland annat fångades mycket hummer runt Grebbestad, Fjällbacka och Koster, säger Mats Ulmestrand.

Hummerfisket är ett utbrett folknöje längs västkusten. I en undersökning från 2007 uppskattades antalet hummerfiskare till omkring 9 000, varav 98 procent var fritidsfiskare. Rapporten slog fast att den största skillnaden från förr är den påtagliga ökningen i antal – fram till 1960-talet var det endast ett par tusen personer som årligen fiskade hummer. Populariteten får effekter på fångsterna.

– Antalet hummerfiskare har ökat. Vi vet också att fångsten per tina har minskat som en följd av det. Fler får dela på samma kaka, säger Mats Ulmestrand.

Reglerna för hummerfisket står fast från tidigare år. Exempelvis får endast hummertinor användas och dessa ska bland annat märkas med ägaruppgifter. Varje fritidsfiskare får använda högst 14 tinor per person. Alla rombärande honor ska slängas tillbaka, liksom all hummer som är kortare än åtta centimeter mellan ögonhåla och huvudsköldens bakkant.

Det gäller även att vara uppmärksam på särskilda fredningsområden, som Kåvraområdet utanför Lysekil och hummerreven utanför Göteborg. Där är hummerfiske förbjudet.

Mot bakgrund av den ekonomiska krisen skulle man kunna tro att fler vill ge sig ut och fånga en lyxig hummermiddag på egen hand. Men det tror inte Mats Ulmestrand på.

– Troligen är det snarare tvärtom. Att färre fiskar i år, eftersom det kostar mer än det smakar med bränsle, tinor, agn och så vidare.

Källa: Fiskeriverket

“Domen har inget värde” – vattenskoterförare frias

“Tingsrätten svarar inte på frågorna som vi trodde att vi skulle få svar på – om vattenskoterförordningen är ogiltig eller inte. Domen har inte något värde alls som prejudikat. Det blir ingen skillnad”, säger Hugo Tiberg till TT om domen i Luleå Tingsrätt,

De två män som åtalats för olovlig vattenskoterkörning friades av Luleå tingsrätt. Männen tilldöms ersättning med drygt 100 000 respektive drygt 97 000 kronor. De två männen körde i augusti 2004 vattenskoter i ett område med tät båttrafik.

Vattenskoterkörning på otillåtna områden rapporteras sällan och domen är den första i sitt slag. Fallet väntas därför blir prejudicerande.

I augusti 2004, när männen körde vattenskoter på det otillåtna området, fanns inga föreskrifter från länsstyrelsen. Därför var det oklart om det aktuella området var undantaget från vattenskoteranvändning, skriver tingsrätten i sina domar.

Vattenskoterförordningen infördes 2004 och innebär att det endast är tillåtet att köra skotrarna i allmänna farleder och i områden som länsstyrelserna har pekat ut.

Förordningen prövades så sent som i juni i EU:s domstol. Domstolen godkände då de svenska reglerna och ansåg inte att de utgjorde ett handelshinder – men bara om ordentliga områden för vattenskoteråkning avsätts inom rimlig tid.

Fallen i Luleå tingsrätt var tänkta att bli prejudicerande. Men domen är en besvikelse, tycker Hugo Tiberg, professor emeritus i sjörätt.

“Tingsrätten svarar inte på frågorna som vi trodde att vi skulle få svar på – om vattenskoterförordningen är ogiltig eller inte. Domen har inte något värde alls som prejudikat. Det blir ingen skillnad, säger han.”

Enligt Hugo Tiberg krävs att ett nytt fall tas upp för att vattenskoterförordningen ska kunna prövas.
“Jag tror att domstolen medvetet har undvikit frågan. De tycker inte om att behöva gå ut och underkänna en förordning som regeringen har utfärdat.”

Nybörjare planerar segling till Skottland

Sebastian, 24 år, planerar att segla till Skottland i en Maxi 77:a. Han har just köpt båten, tagit förarintyg och är”väldigt ny i seglingsvärlden”. Han söker besättning.
Är det klokt av honom att ge sig iväg? Sebastian är tacksam för tips och funderingar kring hans långsegling.

Hej seglare!

Jag skulle vilja segla till Skottland i sommar, i Augusti närmare bestämt. Planen är att gå från Malmö, upp mot Höganäs, mot Anholt, Skagen, Thyborön och sedan Fraserburgh eller Petershead. Spendera ungefär en vecka i Skottland för att segla hem igen och vara hemma innan September börjar. Jag har ganska nyligen skaffat mig min första båt, en Maxi 77 från -77. Jag är väldigt ny i seglingsvärlden, precis tagit mitt Förarintyg och företagit mig några småseglingar.

Seglade till Anholt förra sommaren som första längre utflykt. Nu senast midsommarhelgen då jag seglade till Ven. Besökte även Dragör förra helgen. Jag är medveten om att det är ett stort steg att gå från Malmö – Ven till Thyborön – Skottland, men det är också det som är tjusningen. Fram tills Augusti är målet att komma ut med båten och försöka få in så mycket olika sorters väder och situationer som möjligt.

Det går säkert inte att lära sig allt man behöver lära sig, men målet är att jag ska lära mig båten ordentligt och förstå hur den beter sig. Nog om mig!
För att seglatsen ska bli så trevlig och bekväm som vädret tillåter skulle jag vilja segla med två personer till i besättningen. Helst med jämnåriga och gärna tjejer, men ingetdera är något krav. Har du seglingskunskaper är det bara bonus men inte heller det något krav. Enda kravet är att du gillar utmaningar och lite hårdare äventyr då man aldrig vet vad vädret kan tänkas bjuda på. Det hade varit väldigt bra om blivande besättningsmedlemmar bor i Malmöområdet för att hinna träna lite tillsammans innan avfärd, men det är absolut inget krav. Dock vill jag träffa dig minst en gång innan för att se så att vi passar ihop någorlunda bra

Det är alltså Augusti månad som gäller, avfärd och hemkomst UNGEFÄR första och sista Augusti, här måste vädret få bestämma. Jag bjuder på kostnader relaterade till båten och skulle vilja dela hamnavgifter och matkostnader med besättningen. Bara att maila om du har några frågor om vad som helst.

Så, lite frågor från min sida:
Vad anser ni gamla ärrade sjömän om segelrutten och tidsplanen?
Är det någon med erfarenhet av Nordsjöseglatser som vet hur vädret är i Augusti? (Generellt).
Har någon hört om andra båtar som ska göra en liknande resa snart eller nyss har gjort det?

I övrigt mycket tacksam för tips och funderingar kring det hela!

Sebastian, 24 år och nybliven kapten på Tindra.

Till tråden på forumet

Koll på regattakronografer

Koll pà regattakronografer.

Koll pà regattakronografer.“Jag har ett specialintresse i regattakronografer, inte så att jag äger särskilt många, men jag sparar mycket bilder och info jag hittar. Regattakronografer och timers speciellt för nedräkning till starter av kappseglingar har funnits i princip lika länge som den bredare segelsporten, dvs. sisådär 100 år.”
Signaturen Niklas.Strand visar på forumet upp en alldeles speciell samling av klockor.

 
“I början av mitt klockintresse, för typ tio år sen, har jag för mig att jag såg ett fickur från seklets början med just hål i tavlan och nedräkning, precis som 70-talets Aquastar??? Jag har tänkt ganska mycket på den korta observationen under åren sen dess, men på senare år har jag börjat ifrågasätta mitt minne, tänkte att jag nog mindes fel eller att det var en sentida fejk helt enkelt. Och idoget nätfiskande har kammat noll och intet. Men hoppet om att få visshet om hur det var, eller att få se en igen, har funnits hela tiden!

Häromveckan dök en, den?, upp igen, på Ebay!!!

Så här har vi nu regattakronografernas Holy Grail i all sin skönhet!!! Numera i säkert förvar hos mig!”

Till samlingen och tråden som Niklas.Strand skapat. Där finns mycket mer att se och lära.

Svensk bottenfärg i vetenskaplig tidskrift

Ekomarine publicerar den marinbiologiska forskningen som ligger bakom företagets giftfria båtbottenfärg Neptune Formula. Artikeln publiceras i den vetenskapliga tidskriften Biofouling.

Neptune Formula lanserades i Sverige förra året och kommer i en ny, utvecklad version i år.

Forskningen bakom Neptune Formula har till stor del utförts vid Göteborgs universitets marinbiologiska laboratorium på Tjärnö. Det är forskaren Fredrik Lindgren som står bakom artikeln tillsammans med Dr Per Jonsson och Ekomarines båda grundare Mikael Haeffner och Claes Tarras Ericsson.

– Det känns smickrande att en så väl ansedd internationell tidskrift väljer att lyfta fram vår forskning på det här sättet, säger Mikael Haeffner, forskningschef på Ekomarine. Det ligger många års möda bakom utvecklingsarbetet av färgen och det här känns som ett vetenskapligt erkännande.

Beväxning på botten av båtar är ett stort problem för både fritidsseglare och handelsflottan. Havstulpaner och andra djur samt växter leder till sänkt fart och ökad bränsleåtgång. Traditionellt har giftiga färger med tungmetaller som tenn, koppar och zink använts i båtbottenfärger för att hindra bromsande beväxning på båtskrovet.

Problemet är att de här gifterna har visat sig vara skadliga för det marina livet. Men Ekomarines lösning på problemet är en helt annan. Genom att måla på en färg med ett vegetabiliskt protein så lockas bakterier som finns naturligt i vattnet att bilda en biofilm på båtbottnen. Biofilmen skapar sedan ett syrefritt skikt på 0,2 mm närmast skrovet när båten ligger still, vilket är tillräckligt för att avskräcka havstulpanernas larver från att fästa.

Artikeln som publicerats i tidskriften Biofouling beskriver bland annat hur testerna gått till i såväl laboratorium som i havet. I lab har man också mätt det syrereducerade skiktets tjocklek och kommit fram till att det är enbart 0,2 mm närmast skrovet som vattnet påverkas.

Färgen som användes som underlag i forskningen var 2008 års version av Neptune Formula, som gav en effektiv verkan i 16 veckor. Det är för lite för att ge ett fullgott skydd på Västkusten, där havstulpanerna har en längre spridningsperiod under säsongen. Till säsongen 2009 har färgen utvecklats för att ge en längre effekt och hårdtestas därför i Västkustens saltare vatten under säsongen för att börja säljas 2010, uppges i ett pressmeddelande från Ekomarine.

Kryssarklubbens vackra skolfartyg seglar igen

Tibnor - Kryssarklubbens gamla skolfartyg

Tibnor -  Kryssarklubbens gamla skolfartyg

Under sommaren går “Tibban” till Bornholm, Polen, Baltikum och Finland med en blandad besättning som särskilt har förväntningar på de små hamnarna i Estland och Lettland.
Tibnor var Kryssarklubbens skolsegelfartyg åren 1983-1989 då Seglarskolan ett tag hade fem fartyg.

 Tibnor var Kryssarklubbens skolsegelfartyg åren 1983-1989 då Seglarskolan ett tag hade fem fartyg. Gratitude, Gratia och Leader fanns sedan tidigare och 1982 seglade den nybyggda Atlantica för första gången med elever. 1983 kompletterades flottan med den lilla tyska 60 fots stålkuttern Trygvason som var byggd i Västtyskland så sent som 1980-81.

Fartyget fick namnet Tibnor sedan detta ursprungligen norrländska stålhandelsbolag sponsrat köpet.

SXK sålde “Tibban” 1989, eftersom det blev svårt att få ekonomin att gå runt med bara 12-15 elever som fick plats ombord.

Men Tibnor var populär bland både befäl och elever. Hon är lättmanövrerad som en stor yacht och seglades då också med rorkult. Nu har hon hydraulstyrning med ratt.

Mycket segel och stort djupgående gör Tibnor särskilt bra på kryss i svaga och medelstarka vindar. Gamla skeppare säger att hon i sådana vindar faktiskt går både fortare och högre än sina större systrar i Seglarskolan. I hård vind till havs måste hon revas ner och då kanske alla de gamla eleverna kunde vara bra att ha.

Tibnor - salong

Salongen

Tibnor - salong

Salongen

Efter tiden i Kryssarklubben, då hon faktiskt till slut inte var i helt bra skick, togs hon om hand av Tomas Klemming ? inredningsarkitekt, möbelsnickare och båtbyggare ? som på 90-talet satte henne i nytt fint stånd.

På Seglarskolans tid kallades hon faktiskt för “Sopsäcken”, eftersom det enkla däcket läckte som ett såll och eleverna fick sova i sopsäckar för att inte bli genomvåta.

Nu rev Tomas Klemming bort däcket och la 22 mm marinplywood med epoxi ovanpå. Sedan lades 60 mm teak över allt vilket gav ett total tätt 80 mm tjockt däck, skruvat i stålbalkar. Det blev nog lika tungt som ett ståldäck, men kanske mindre benäget att rosta.

Fartyget fick ett nytt fint kök och verkstan blev bastu för charterbruk. En vattentät dörr togs upp i huvudskottet och hela fartyget kunde därmed utnyttjas bättre.

Tibnor - kök

Köket

Under Klemmings tid blev fartyget på Västkusten känt som “marsipanbåten” där hans företag Kutterkonfekt sålde marsipan och julgodis under många år i hamnar från Göteborg till Fjällbacka.

Under några år var hon också i Västindien och Grekland på charter i familjen Klemmings regi.

Nu är Stockholm hemmahamn och hon har återfått sitt ursprungliga namn Tibnor som ju gjorde henne till ett av landets mer kända segelfartyg, där hundratals ungdomar lärt sig båtliv och kanske att veta hut.

Tibnor - hytt

Hytt

Tibnor - Kryssarklubbens gamla skolfartyg

Storsegel

Den som vill segla med nygamla Tibnor kan gå in på hemsidan www.tibnorsailing.se

Text: Anders Hellberg

“Frustrerande” – Mange Olsson i VOR

”Frustrerande”

”Frustrerande”Magnus Olsson är besviken på resultatet. Ericsson 3 kom sist in till Galway, Irland.
“Det kommer att gör ont i några dagar, våra egon har fått sig en ordentlig törn, sen kommer vi igen”, säger han.

“Jag är mycket besviken på resultatet, men så är det i ibland i idrottens värld. Det får man försöka ta.”

“Det har varit väldigt frusterarande för vill vill ju få en bättre placering. Vi har försökt och försökt. Jag tycker att vi har seglat faktiskt riktigt bra så jag tror det finns en bra framtid för oss”

“Vi får analysera när känslorna har lagt sig.”

“Atlanten var som vanligt kall, stökig och bökig och vi såg val.”

“Även om vi har varit frustrerade så har vi haft bra stämning ombord. Sen mot slutet började vi chansa och det brukar aldrig betala sig.”

“Vi blev slagna, så är det. Det gör ont i två dygn sen är det borta”, sade Magnus Olsson i en videointervju gjord av Ericsson Racing Team vid bryggan, strax efter målgång i Galway.

Dyvik Marina utökar sin sjömack

Sjömackar i skärgården börjar bli sällsynt. Dyvik Marina vid Furusundsleden strax norr om Åkersberga utökar sin sjömack med livs, tidningar och mer båttillbehör.

Dyvik Marina har vuxit ur macken. Den var nog tillräckligt stor på 60-talet när det gick att tjäna pengar på bränsle. Idag är ett bredare utbud nödvändigt. Därför utvecklar vi med livs, tidningar och utökar sortimentet på båttillbehör.
Vårt läge i Furusundsleden strax norr om Åkersberga är lätt att angöra och vi har öppet året runt.

I flera år har kunder frågat efter ett bredare sortiment, men vi har inte lyckats lösa lokalfrågan. Vid stranden får vi inte bygga och längre upp i land skulle bli för otillgängligt för våra båtburna kunder. Resultatet blev en butik på vattnet istället för kiosken på pontonen. Lösningen blev både mycket snyggare och mera praktisk ur alla aspekter.

Nu gör vi det i alla fall ? ett nödlivs med det allra nödvändigaste. Tillräckligt mycket för att få ihop helgprovianten till en spontan båttur eller att komplettera med något viktigt som blivit glömt.
Därutöver båttillbehör förstås, men även inslag av kläder. Sortimentet ska successivt få växa fram.

Invigning sker den 21 maj.

Dyviks Marina
www.dyvik.se