Gustav Morin

Martin Angsell och Christian Martin gjorde en heroisk insats under årets blåsiga race och seglade in nästan nio timmar före sin närmsta konkurrent. Hamnen.se har fått en intervju. 

– Det kändes som att det inte fanns någon övre fartgräns. Båten accelererade hårt i varje vindby men det otroliga var att den inte gick ur planing mellan byarna. Vanliga båtar kan ju gå fort en stund, i en surf eller så, den här löpte bara på. Det var otroligt kul och vi loggade ofta 14-23 knop med en topp på 26 knop, berättar Martin Angsell efter målgången och fortsätter:

– När vattnet pressades in över däck slog det emot bröstet med enorm kraft. Det kändes som om vi seglade på en Ocean Race-båt, säger Martin som har riktiga referenser från Volvo Open 70.

Bilder från Frankrike på en likadan båt i lite lättare förhållanden än vad som rådde under Gotland Runt 2019. 

Det är såklart besättningen som står bakom bedriften och förtjänar en eloge för sin insats – att med bara två man ombord i de ytterst tuffa förhållandena segla snabbare än betydligt större båtar med full besättning. Men det är svårt att inte börja med att sätta båten i fokus.

Läs mer:
Nytt rekord i ÅF Offshore Race!
Beneteau Figaro III – storvarv bygger 50 kölbåtar med foils!
Foils på kölbåt – så funkar det
Livet ombord på en foilande kölbåt

Den är nämligen en spektakulär men också ifrågasatt historia som hamnat i centrum i många diskussionstrådar senaste året. Den heter Beneteau Figaro 3 och ersätter den otroligt populära franska kappseglingsbåten Figaro 2. Det var en entypsklass som konstruerades för att seglas på de stora haven av besättningar på en till två personer.

Efterföljaren har samma uppgift och inriktning men är betydligt sportigare. Det tydligaste kännetecknet är en foil som sticker ut i sidan. Det ska ersätta vattenbarlasten som fanns på Figaro 2 och ytterligare förbättra prestandan. Men det är på den här punkten många varit tveksamma – kommer det verkligen att fungera i praktiken?

Här seglar Figaro 3 “Tutalör” med Martin Angsell och Christian Martin ombord. 
Foto: Henrik Trygg.

Hamnen.se träffar Martin Angsell som alltså tillsammans med Christian Martin seglade Figaro 3 “Tutalör” i doublehanded-klassen under årets ÅF Offshore Race – Gotland Runt. De vann sin klass med en marginal till andraplatsen på 8 timmar och 50 minuter och tog tredje plats totalt, alla klasser inräknade med SRS-handikapp, efter de två deltagande Volvo 65:orna. Här berättar Martin om både båten och racet i stort:

Värsta ögonblicket?
– Inget var egentligen särskilt illa. Det hände några småsaker varav den värsta var att höljet gick av till code-fallet varpå coden trillade ner. Jag var ensam uppe på däck men lyckades ändå få tag på det skenande fallet och kunde bromsa det. Med foten på rorkulten kunde jag lägga den avskalade linan på vinsch och få upp seglet igen. Det var inte så kul att sen behöva sitta och skala av höljet, vilket var ett måste för att kunna ta ner seglet. Hade seglet hade hamnat i vattnet så hade förmodligen peket gå av.

Bästa ögonblicket?
– Känslan av att segla i hög fart med en så liten båt på havet i hårt väder är svårslagen. Det finns ju många kölbåtar som marknadsförs som sportiga men som aldrig kan komma upp i ordentlig planing. Den här levde upp till förväntningarna och mer därtill! Man seglar på skenbara vinden hela tiden – som om det vore en flerskrovsbåt. De få gångerna man misslyckas med det så känns det som att båten stannar helt och vinden slutat blåsa, men så höjdar man lite och kommer igång igen. Det är en fantastisk känsla. För mig så är det mest tillfredsställande med havskappsegling när man klarar att lösa de mest kritiska situationerna – som att vi lyckades laga kicken som gick av och att vi redde ut incidenten med code-fallet.

Figaro 3 in action i Frankrike .

Betyg för båten?
– Långt över förväntan. Många har inte trott på den. Det är verkligen en båt som är byggd för att pressas hårt på havet och den går som en raket. Att den är byggd för havet brukar ju betyda att den är tung, men den här går snabbt ändå. Den är otroligt mycket snabbare än föregångaren Figaro 2. Framförallt så är det lättare att få upp den i planing och att hålla den i planing på hård unvandind. Jag är också positivt överraskad när det gäller kryssegenskaperna. Det var motvind i genom hela skärgården men vi tuffade på fint och höll jämna steg med betydligt större båtar som har snarlika mättal. Den går inte fort i lättvind när ligger platt med all sin stora våta yta men med tillräcklig vind för att skapa lite krängning så går den bra och över sex meter per sekund kommer den verkligen till sin rätt.

Hur funkade foilen?
– Den lyfter ju inte båten på något sätt utan är där för att öka stabiliteten. Den ska motsvara ett par hundra kilos vattenbarlast. Jag kan bara konstatera att båten går superbra med foils i hård vind och att det vore väldigt intressant att testa hur båten skulle gå utan foils i samma väder.

Är foils på kölbåtar framtiden?
– Det är ju bökigt i hamnar – de tar mycket plats och man måste vara väldigt försiktig. Men uppenbarligen verkar de göra något positivt för seglingsegenskaperna.

Några förbättringar på båten som du skille vilja göra?
Det är replik på storen och focken sitter på profil, så det är inte enkelt att göra segelbyten eller ta rev. Tydligen så kör fransmännen med det här och de får det ju uppenbarligen att fungera men det hade varit mycket enklare med travare på storen och hanks och förstag för focken.

Hur kände du dig när du gick i mål?
– Vi visste att vi hade stor marginal mot konkurrenterna men var ändå nervösa över vindvridet mot nord, som skulle komma när vi gick från Alma mot Sandhamn. Vad som helst kan ju hända in från Alma, det är en klassiker att tappa ledningen där. Men vridet kom i precis i rätt tid för oss och prognoserna var snudd på 100 procent, konkurrenterna fick motvind medan vi kunde halvvinda in i mål.

Hur kändes det att gå över mållinjen?
– Vi visste att resultatet var bra och det var en skön känsla att gå i mål. Jag har seglat en gång tidigare i double-handed-klassen (då blev det vinst med XP 33, reds anm) och lärde mig då att det lönar sig att vila. Hela tiden när det inte var något segelskifte eller något annat som hände så var det en som vilade. Sen blir det ju väldigt kort inställelsetid. Man tar inte av sig av sig kläderna och kryper ner i sovsäcken utan ligger med kläder och flytväst på. Vid målgången var jag ändå inte tröttare än vad jag brukar vara när jag seglar med full besättning. Nästan på en gång så saknade jag seglingen. Jag ville bara ut och segla mer!

Är det inte läskigt att segla på en man?
– Fransmännen har verkligen byggt en fin shorthandedbåt som ska hålla och det litade jag helt på. Det var inte läskigt alls att segla i de hårda vindarna. Men det var första gången vi seglade båten och när den snabba vindökningen med starka byar på upp till kanske 20 m/s kom efter Alma så var vi lite osäkra på vad båten skulle servera oss för upplevelse. Vi hade 110 graders vinkel och båten gick bara fortare och fortare. Mer vind gav bara mer fart och mer vattensprut. Jag var tvungen att vända mig bakåt och andas lite då och då! Men utöver det så är det väldigt lätt att styra båten och det känns som att det inte finns någon begränsning. Jag var lite fundersam på om vi kanske var tvungna att börja bromsa på något sätt men vi kunde köra max. Jag vet inte vad det blåste för vi hade inga instrument. Det sägs att det var som mest 18-20 m/s och det kan det nog ha varit. Hade det kommit mer vind hade vi behövt bromsa.

Hade ni någon strategi som betalade sig?
– Vi slog in mot land från Alma för att ha flera alternativ när vindvridet mot väst kom, vilket gjorde att vi kunde välja vilken sida vi skulle ta om Gotska Sandön. Nu gick vi öster om ön för att få lite lugn för att kunna göra ett segelbyte. Vi gick så nära ön som vi kunde för att kunna ta ett rev och ta ner coden, vilket blev en perfekt segelsättning för sträckan till Fårö. Sen gick vi nära Fårö för att byta till en mindre fock.

Hur höll ni uppe säkerhetsnivån uppe?
– Vi hade uppblåsbara västar på och såg till att den kontrollerats innan racet. Samt att vi hade en extra var med ombord. Vi hade också PLB monterad i flytvästen. Trillar man i vattnet i de förhållandena vi hade så är det otroligt svårt att bli upplockad. Man ska ha utrustning nog att kunna ligga i vattnet länge och vänta på sjöräddning. Sen tajmade vi våra segelbyten strategiskt bakom Gotska Sandön och Fårö, det är ju inte superenkelt att smyga fram på fördäck och byta fock.

Hur lång tid tog resan?
– Start 11:00 inne i stan. 08:30 i mål på tisdagen, så 45 timmar. Brukar vara ett getingbo med båtar när man går i mål med en liten båt men nu fanns ingen bakom oss, så långt vi kunde se.

Fotnot: Figaro 3:an ” Tutalör” ägs av Klas Ionzon.

Inredning på Figaro 3.