En regnig novemberdag dyker High Coast oannonserat upp på Hamnen-kontoret med sin brutala prototyp – och erbjuder en snabb provtur…
Temperaturen ligger på strax över nollan och regnet strilar ner över Lidingövarvet där Hamnen.se huserar.
Om bara ett par timmar går färjan till Finland där vi ska spela in en Upptäcktsresa om sommarbåtliv på senhösten. Det är lite körigt när alltifrån flamingos, badringar och strandtennispryttlar ska packas – utöver all vanlig kamerautrustning.
Men när det rumlar in norrländska män i havsanpassad fartkostym och goggles på kontoret – som undrar om vi vill hänga med på en kort provtur – då får Finland vänta för ett ögonblick.
Vi får nöja oss med telefonbilder nu när all annan kamerautrustning är nerpackad och siktar istället på en snabb provtur – både bildligt och bokstavligt.
Det är härligt att sitta ordentligt fast i rejäla racingstolar. Nu fattas bara fotgas och powertrim vid ratten.
Båten är en prototyp och till det yttre påminner HC10, som båten heter, mest om en vässad version av spanska kustbevakningens muskelmonster.
Inredningen visar sig vara väldigt avskalad. Fyra fantastiskt välformade racingstolar på fjädrande stativ, en konsol med stora navigationsskärmar och en ratt, det är det enda som bjuds ombord. Men som en liten skvallerlapp om all teknik som High Coast säger att de ska implementera, så är ratten elektriskt ställbar.
Mer anmärkningsvärt är motormontaget som består av dubbla Mercury på 450 hk vardera och som är fint placerade på en jack-plate (motorhiss) som går att styra genom ett reglage vid ratten.
Gränserna för behaglig hög marschfart kommer att flyttas fram. Ordentligt.
Hans Dowald, High Coast
När jag väl baxat in baken i den tajt omslutande stolen och ställt in ratten till rallyposition, så växer hornen och adrenalinet skjuter genom kroppen. Vad är det som vi snart kommer att få uppleva?
High Coast pratar om att gränserna för vad som anses vara en säker marschfart nu kommer att flyttas fram ordentligt. Samt att giregenskaperna är något utöver det vanliga.
Jag fäller reglaget och glider efter ett par sekunder ledigt och stabilt fram i 45 knop. Förbrukningen ska i den här farten gå att få ner till 2,46 liter per sjömil. Jag sänker farten till 30-35 knop och hör ett gurglande ljud från det tvärgående steget.
– Här ska vi utveckla mer. Det här ljudet kommer att försvinna efter några ändringar, säger Hans Dowald från High Coast och lägger till att de noterat förbrukningssiffror under 2 liter per sjömil i den här farten.
Men hur mycket jag än personligen går igång på effektiv färd och låga förbrukningssiffror, så är det knappast den delen av faktan kring den här båten som gemene intressent lär hålla som främsta köpargument – eller som är det mest uppseendeväckande ämnet.
Jag siktar därför på att istället bedöma prestandan – istället för att försöka testa om Hans håller sig till sanningen.
Att fotografen klarar att luta sig fram och under usla ljusförhållanden fånga en bild av instrumenten i nästan 70 knop, säger en del om stabiliteten.
Visst går det undan från 0 till 35 knop men det är först en bit över den farten som accelerationen griper tag i mig ordentligt. Jag passerar 40 knop med vidöppna spjäll och precis då är det som att motorerna får mer kraft. Det känns nästan som att den tre ton tunga pjäsen nu tappar kontakten med vattnet. Motståndet minskar markant och farten ökar med kraft upp till långt över 60 knop. Efter en del lirkande når jag 71 knop.
Det råder plattvatten, så några flygfärder blir det inte tal om. Men jag kan gå i god för att gången är stabil i höga farter. Det är först i toppfart som man kan ana lite vaggande från sida till sida.
Med en annan propeller och mer aktivt arbete med liften så ska det gå markant fortare och kanske försvinner vaggandet när man inte tiltar ut lika mycket som jag nu gör. Under en tidigare test har High Coast-laget noterat 77,4 knop. Jag hoppas att de låter den propellern sitta på vid nästa provtur.
En video som gjordes tidigare under veckan när High Coast besökte Stockholm. Notera toppfarten på sista bilden.
Så till girkänslan. Skrovformen är annorlunda och det är ärligt talat lite nervöst att testa ett udda skrov i höga farter. Inte minst när det ska giras skarpt.
Men oron verkar obefogad. Skrovet går som på räls hur jag än provocerar med tvära girar upp till en bit över 50 knop. Jag ger mig där.
Väl i hamn landar jag lite (mentalt) och gör en snabb analys.
Jag ser fram emot en test i tufft väder.
Gustav Morin.
Det känns som att jag varit ute i en liten övermotoriserad sportbåt som går otroligt stabilt. Men efter en titt på specifikationen så visar det sig att båten mäter 10,5 meter på längden och 2,6 meter på bredden och så har vi haft hjälp av 900 hk.
De här siffrorna lär i sig vara en vettig förklaring till prestandan och stabiliteten.
Så även om High Coasts skrovteknik säkert kan vara en starkt bidragande orsak till prestandan och trygghetskänslan, så lär storleken också göra sitt. Oavsett så tror jag att detta kan vara den perfekta plattformen för den som är ute efter att ta en snabb tur till Gotland – och tillbaka.
Jag ser fram emot en grundligare test i tufft väder. Då ska vi också se till att ta med något annat än mobilkameran.