Krockar – krockar inte?

Tjörn Runt Sundet Tornholmen

Tjörn Runt Sundet Tornholmen video Christer Svensson

Publicerat av Sailing and Motor Yachts Fredag 14 december 2018

Känslan – när man kommer forsandes i frisk undanvind mot ett sund som är proppad med båtar som fastnat i stiltje. Se videoklippet!

Den omåttligt populära kappseglingen Tjörn Runt har allt och litet till och bjuder ofta på täta dueller. Inte minst i sundet vid Tornholmen.

De förorenade sjöarnas hopp och frälsare!

How This Guy Cleaned a Lake!

This guy used his PhD degree to clean his childhood lake. Here is the amazing story of how he did it. You can follow his progress at Marino Morikawa, PhD. Thank you so much Marino for this awesome opportunity and I wish you the best of luck in your endeavours! Follow me on Instagram: @NasDaily And my group: Nas Daily Global

Publicerat av Nas Daily Tisdag 25 december 2018

Nej – mannen på bilden länsar inte sin båt på vatten med en elektrisk länspump. Hans gärning är större än så. Mycket större. 
Se videoklippet!

Vasaskeppet – det vinnande fiaskot!

Ett brakfiasko och en uppvisning i usel båtkonstruktion. Det är vad som lockar mest publik i museivärlden. 

Vasamuseet drar miljonpublik varje år och befäster sin ställning som Sveriges mest populära museum.

På andra plats kommer Skansen.

Mödosam väg
Men vägen till Vasamuseets framgång har som bekant varit både lång och krokig.

För om det inte hade varit för en okunnig landkrabba med starka åsikter och mycket makt så skulle varken Vasaskeppet eller Vasamuseet finnas.

Kunglig idioti
Jag talar förstås om Gustav II Adolf som inte visste ett jädrans dugg om båtar.

Men som ändå envisades med att belamra ett redan klumpigt skepp med fler kanoner och skulpturer än vad hon kunde bära.

Botten upp!
En vindpust i höjd med Beckholmen räckte som bekant för att hon skulle kapsejsa och gå till botten.

Det var den 10 augusti 1628.

Det naturliga, kan tyckas, hade varit att låta denna dunderblunder gå i glömboken för aldrig mer väckas till minne igen.

Men icke!

Idag, närmare 400 år senare, drar Vasakeppet alltså miljonpublik.

Se också:
Elias analys – framtidens båt är historia!

Krocken i Norge – första rapporten

Natoövningen Trident Juncture i november förra året blev ett fiasko för det norska krigsfartyget Helge Ingstad som krockade och sjönk. Här är den första rapporten från utredningen.

“Olyckan orsakades inte av någon enskild handling eller händelse, utan kan förklaras av en rad interagerande komplexa faktorer och omständigheter.

Utredningsgruppen försöker identifiera och förstå dessa faktorer.

Hittills har AIBN inte sett någon indikation på att tekniska system inte fungerar som avsedda fram till kollisionsdagen.”

Så lyder AIBN´s (The Accident Investigation Board of Norway) slutkläm i den preliminära rapporten efter kollisionen mellan krigsfartyget ”Helge Ingstad” och oljetankern “Sola TS” i november.

Här är den preliminära rapporten i sin helhet:

The Accident Investigation Board of Norway (AIBN) released Thursday its preliminary report on its investigation into the November 8 collision involving the Norwegian frigate ‘KNM Helge Ingstad’ and a laden commercial oil tanker Sola TS near the Sture terminal in Hjeltefjorden, Norway.

The collision resulted in extensive damage to the frigate, leading to the abandoning of the ship and its sinking close to shore. Only minor damage was sustained by the tanker.

There were no serious injuries among the 137 sailors on board the frigate and 23 crewmembers of the Sola TS.

The AIBN says the purpose of the preliminary report is to communicate information obtained thus far in the on-going investigation, provide a brief update on how the investigation is progressing, and offer a preliminary description of the sequence of events and safety-critical issues identified at this stage.

The AIBN’s investigation will not assign blame and/or liability under criminal or civil law, but it will determine whether there is a need to propose safety recommendations for the purpose of improving safety at sea, including from the armed forces perspective.

The AIBN has made two interim safety recommendation relating to the frigate’s watertight compartments.

According to the AIBN, the initial investigation has focused on establishing a preliminary description of the sequence of events, and mapping what took place on board ‘KNM Helge Ingstad’ and ‘Sola TS’ up until the time of the accident at 04:01, including the vessels’ communication with Fedje Vessel Traffic Services (VTS).

The report’s preliminary description of the sequence of events leading up to the incident are posted in full below:

On Thursday 8 November 2018, the frigate ‘KNM Helge Ingstad’ was on a southerly course in inshore waters north of Bergen. Navigation training was being conducted as usual during a transit voyage.

Before the vessel entered Fedje VTS’s service area, the crew notified that they would enter the area from the north and stated their planned route. This was logged by Fedje VTS at 02:40.

During the southbound voyage at a speed of about 17–18 knots, the AIS on board ‘KNM Helge Ingstad’ was set to receiver mode (receipt only, no transmission of own data), the vessel’s navigation lights were lit and the vessel could be observed by radar.

‘KNM Helge Ingstad’ established a listening watch on VHF channel 80, the VTS’s working frequency for the area.

Shortly before 03:00, a pilot from the Norwegian Coastal Administration boarded the Malta- registered tanker ‘Sola TS’, which had been loaded with crude oil at the Sture terminal and was getting ready to depart.

Two tugboats arrived soon after, to assist during the departure from the terminal.

At 03:13, the pilot on ‘Sola TS’ called Fedje VTS with the message that they were starting to unmoor and preparing for departure.

The VTS confirmed receipt of the information. Around that time, there were three other northbound vessels in the area south of the Sture terminal.

At around 03:40, the navigation officer coming on watch arrived on the bridge of ‘KNM Helge Ingstad’, went through the handover procedure and was informed about vessel traffic in the waters by the officer leaving the watch.

The three northbound vessels were registered and plotted on the radar on board ‘KNM Helge Ingstad’. During the watch handover, an object with many lights was observed lying still just outside the Sture terminal.

At approximately 03:45, the pilot on ‘Sola TS’ notified Fedje VTS that the tanker was departing from the Sture terminal and heading west out Fedjeosen.

At approximately 03:55, the officer coming on watch on ‘KNM Helge Ingstad’ took over the watch, and the previous officer of the watch left the bridge.

Assisted by the two tugboats, the tanker ‘Sola TS’ started to move away from the quay at the Sture terminal.

The vessel lay with its starboard side to the quay and the bow pointing south. When ‘Sola TS’ was sufficiently far from the quay, the vessel was turned to port to set the course at 350°, towards Fedjeosen.

As ‘Sola TS’ was leaving the Sture terminal, three vessels approached from the south, at starboard quarter of the tanker, as it had now turned and set a northerly course. When ‘Sola TS’ left the quay, its navigation lights and deck lights were lit.

At approximately 03:57 the pilot observed the echo of a southbound vessel on the radar. The vessel was north of ‘Sola TS’. The pilot saw the vessel’s green light and that it would cross his course line, but did not have an AIS signal for the vessel.

At 03:58, the pilot called Fedje VTS and asked for the name of the vessel that was heading towards the tanker on the port bow.

The VTS answered that they had no information about this vessel. The pilot and captain on ‘Sola TS’ then tried to contact the vessel in other ways.

They flashed the Aldis lamp, and the pilot requested a 10-degree course change to 000° from the captain on ‘Sola TS’.

At approximately 04:00, Fedje VTS called ‘Sola TS’ with the information that the vessel was possibly ‘KNM Helge Ingstad’.

Shortly thereafter, the pilot called ‘KNM Helge Ingstad’ and requested it to turn to starboard immediately. The bridge crew on ‘KNM Helge Ingstad’ replied that they could not turn to starboard before they had passed the object they saw on their starboard side.

Just after 04:00, ‘KNM Helge Ingstad’ was approximately 400 m from Sola TS. When ‘KNM Helge Ingstad’ did not change course, both the pilot and Fedje VTS called ‘KNM Helge Ingstad’ requesting the vessel to act.

Shortly thereafter, ‘KNM Helge Ingstad’ carried out an avoidance maneuver, but it was too late, and the two vessels collided.

‘KNM Helge Ingstad’ sustained major damage in the collision. Control of the rudder and propulsion was lost.

This caused the vessel to continue uncontrolled towards the shore, where it grounded at 04:11, approximately 10 minutes after the collision. As the vessel filled up with water, its stability and buoyancy deteriorated and ‘KNM Helge Ingstad’ was evacuated.

The report goes on to provide a preliminary assessments, which is posted in part below:

It was a clear night when ‘KNM Helge Ingstad’ sailed southwards along Hjeltefjorden, and the lights from the Sture terminal must have been visible from afar. When the terminal first became visible from ‘KNM Helge Ingstad’,

‘Sola TS’ was alongside at the terminal. Because the crew on ‘Sola TS’ were preparing for departure, the deck of the tanker was well-lit. At a distance it would be difficult to separate the lights on the tanker from the lights at the terminal. Also, the lights did not move as the tanker was still alongside quay.

It is highly probable that both these factors gave the crew on ‘KNM Helge Ingstad’ the impression early on that the lights belonged to a stationary object.

After the watch change at around 03:40–03:45, this was the basis for the bridge crew’s understanding of the situation.

Even though ‘Sola TS’ left the quay at around that time, there continued to be little relative movement of the lights as the tanker turned from a southerly to a northerly course.

The tanker’s use of deck lights after departure also meant that the crew on ‘KNM Helge Ingstad’ were unable to spot the navigation lights on ‘Sola TS’.

When ‘KNM Helge Ingstad’ at approximately 04:00 stated that they could not turn to starboard, it was based on a continued perception of the lights as being stationary and that a turn to starboard would send them straight into the lit object.

They also believed that they were communicating with one of the three northbound vessels that they were monitoring on the radar.

It was not until just after this that the crew on ‘KNM Helge Ingstad’ became aware that they were on collision course, at which time it was impossible to avoid a collision.

The AIBN’s preliminary assessment is that the accident was not caused by any single act or event, but can be explained by a series of interacting complex factors and circumstances.

The investigation team is seeking to identify and understand these factors. So far, the AIBN has not seen any indication of technical systems not working as intended up until the time of the collision.

Se också:
Norskt krigsfartyg för fyra miljarder sjönk inatt!
Krocken – krigsfartyget saknade AIS!
Skepparnas samtal när det smäller!

Yamarin 88 DC – både sport och komfort!

Daycruisern är havets motsvarighet till landbackens sportbil och därmed opraktisk och oduglig till allt annat än snabb och sportig körning. Eller? 

Yamarin 88 DC är i mångt och mycket båten som ställer hela DC-begreppet på ända.

För vad sägs om en daycruiser som kan lasta 12 personer och vars G-formade soffa allena sväljer 8-10 personer.

En riktig bobåt!
Som om inte det vore nog – dessutom har den två sovkabiner med separata ingångar.

Den främre av de båda sovkabinerna har, förutom två kojer, också toalett, handfat och bra ljusinsläpp genom stora fönster – åtminstone på kommande exemplar.

Med dubbekoj
Den andra kabinen är placerad under sittbrunnen, har en dubbelkoj och nås via sittbrunnens gångjärnsförsedda mittbänk.

Så fortsätter det – med finesser, lösningar och detaljer som överraskar positivt.

Men som är föga DC-mässiga.

Se också:
Yamarin 88 DC – nya flaggskeppet.

Yamarin 88 DC  
Längd: 8,80 m
Bredd: 2,95 m
Djupgående: 0,55 m
Vikt (utan motor): ca 2 350 kg
Rek. motorstyrka: 200–350 hk
Toppfart: +45 knop
Bränsle: 350 liter
Antal personer: 12
Mer info: www.yamarin.com

Yamarin 88 DC – både sport och komfort!

Daycruisern är havets motsvarighet till landbackens sportbil och därmed opraktisk och oduglig till allt annat än snabb och sportig körning. Eller? 

Yamarin 88 DC är i mångt och mycket båten som ställer hela DC-begreppet på ända.

För vad sägs om en daycruiser som kan lasta 12 personer och vars G-formade soffa allena sväljer 8-10 personer.

En riktig bobåt!
Som om inte det vore nog – dessutom har den två sovkabiner med separata ingångar.

Den främre av de båda sovkabinerna har, förutom två kojer, också toalett, handfat och bra ljusinsläpp genom stora fönster – åtminstone på kommande exemplar.

Med dubbekoj
Den andra kabinen är placerad under sittbrunnen, har en dubbelkoj och nås via sittbrunnens gångjärnsförsedda mittbänk.

Så fortsätter det – med finesser, lösningar och detaljer som överraskar positivt.

Men som är föga DC-mässiga.

Se också:
Yamarin 88 DC – nya flaggskeppet.

Yamarin 88 DC  
Längd: 8,80 m
Bredd: 2,95 m
Djupgående: 0,55 m
Vikt (utan motor): ca 2 350 kg
Rek. motorstyrka: 200–350 hk
Toppfart: +45 knop
Bränsle: 350 liter
Antal personer: 12
Mer info: www.yamarin.com

Vansinnesprojekt med världsrekord i sikte

Team Britannia är så gott som klar för sjösättning och jakten på världsrekordet runt jorden kan snart börja – om man får tro projektledaren Alan Priddy.

Så här ska den se ut – båten som ska köra jorden runt på mindre än 60 dygn.

Det nuvarande rekordet innehas av nya zeeländaren Pete Bethune som lyckades köra runt klotet på 60 dygn, 23 timmar och 49 minuter med sitt extrembygge Earthrace.

Genom kanalen
Enligt UIM´s regler för rekordet så måste man köra igenom Panamakanalen och med start och målgång på samma ställe.

Äventyraren Alan Priddy leder arbetet. 

Sedan måste man korsa ekvatorn samt kräftans eller stenbockens vändkrets.

Men så långt intet nytt…
…för det ovan sagda rapporterade Hamnen.se redan för snart två år sedan.

Vad som egentligen har hänt i projektet efter det är oklart och hela projektet verkar svajigt av flera anledningar.

Inte minst för att Team Britannia fortfarande stolt deklarerar på sin hemsida att rekordförsöket (med den båt som alltså ännu inte är färdigbyggd) ska påbörjas under 2018.

Sedan en stilla undran gällande val av drivlina – varför satsa på vattenjet-drift på en båt som i övrigt är konstruerad för att vara så energieffektiv som möjligt?

I videon ovan förklarar projektledaren Alan Priddy själv hur projektet fortskrider.

Ännu roligare (knasigare) blir projektet om man ska jämföra med jorden-runt-rekord med segelbåt som lyder 40 dygn 23 timmar och 30 minuter. Det sattes i januari 2017 av Francis Joyon och hans trimaran. De behövde dock inte köra igenom Panamakanalen. 

Se också:
Team Britannia ska slå rekord runt jorden.
The Earthrace – den nuvarande rekordinnehavaren.

Explosiva containrar på drift i Nordsjön!

ContainrarEndast en bråkdel av de 270 containrar, en del med explosiva ämnen, som containerfartyget MCS Zoe förlorade i stormen på Nordsjön på nyårsdagen har återfunnits.

Det blev en minst sagt dramatisk resa för MCS Zoe, en av världens största containerfartyg, på nyårsdagen.

270 containrar på drift
I den svåra stormen på Nordsjön bar det sig inte bättre än att hon tappade 270 containrar med bildelar, möbler, leksaker och annat i havet.

Än värre är att stormen också berövade fartyget på ett okänt antal containrar innehållandes organiska peroxider, ett ämne som är såväl brand– som explosionsfarligt och som alls icke bör vara på drift i havet.

Eller någon annanstans heller för den delen.

Bärgning pågår
Av de 270 förlorade containrarna har bara ett fåtal återfunnits än så länge och den tyska och holländska kustbevakningen har nu ett digert arbete i att lokalisera och bärga så många containrar som möjligt.

Samtidigt utfärdar myndigheterna en vädjan till allmänheten att gärna anmäla, men inte försöka bärga eller ens närma sig, eventuella containrar som de stöter på drivandes vind för våg eller uppspolade på stränder.

Tunga bakslag för världshavens frälsare

Den unge miljökämpen Boyan Slats uppfinning som ska rädda världshaven har redan stött på stora problem. 

Plastavfallet i världshaven har växt till ett av de största miljöhoten och enligt beräkningarna så kommer mängden plastavfall att fördubblas under detta årtionde om det får fortsätta i samma takt.

Hoppas på Boyan Slat
Men allt är inte nattsvart om man får tro den driftige miljökämpen Boyan Slat vars uppfinning, i form av en gigantiska plastsamlare, ska kunna städa upp nästan häften av plastföroreningarna i norra Stilla havet på bara tio år.

Enkelt förklarat består denna gigantiska plastsamlare av stora U-formade skärmar som driver med havsströmmarna och fångar in skräpet.

Nu, bara tre månader efter sjösättningen, så har Ocean Cleanup som plastsamlaren heter, redan stött på stora problem.

Inneffektiv
Först genom att inte alls vara så effektiv som man hade hoppats.

Sedan genom att helt sonika gå av och nu har den bogserats till land för reparation och översyn.

Boyan Slat.

Brottet skedde strax före nyår och sägs bero på materialutmattning.

Uppfinnaren själv tar dock det hela med ro.

Inte orolig
– Bakslag som det här får man räkna med när man tar fram banbrytande teknik i snabb takt, säger Boyan Slat.

Andra röster är mer kritiska.

Hade för bråttom
– Om man bara hade testat systemet noggrannare så hade man kunnat förebygga detta problem. Bara 2 000 kilo insamlad plast är inte mycket att komma med i ett projekt som kostat 20 miljoner dollar, säger Kim Martini som är oceanograf på Sea-Bird Scientific.

Mer om Boyan Slat:
Boyan Slat – kan bli världshavens räddare.
19-åriga Boyan Slat är havens hjälte.
Uppfinningen som rensat 400 ton skräp från vattnet.
Nyfunna bakterier kan hindra förorening av hav.
Plågsamt med plastavfall i världshaven!