Redaktionen

Krafttag mot piratattacker

av

Nu tar kinesiska staten krafttag mot piratattackerna. En kinesisk domstol har nyligen dömt en myanmaresisk piratledare till döden, två besättningsmän till livstid och tretton till långa fängelsestraff.

En kinesisk domstol har nyligen dömt en myanmaresisk piratledare till döden, två besättningsmän till livstid och tretton till långa fängelsestraff.

Beväpnade med automatvapen och knivar tog sig piratligan ombord på det Taiwanflaggade fartyget The Marine Master. Den försvarslösa besättningen rånades på sina privata värdeföremål och sattes i en livbåt som sedan lämnades åt sitt öde. Besättningsmännen återfanns tio dagar senare av ett passerande fartyg och kunde därmed bidra med information som ledde till att piraterna greps. Rättegången var den andra på kort tid.

Tidigare i år har tretton kinesiska och en indonesisk pirat dömts till döden för morden på 23 sjömän på ett kinesiskt lastfartyg. Gärningsmännen greps traditionellt på en ökänd hamnkrog. Fulla och sjungande var de lätta att gripa, enligt kinesiska källor.

I tidningen På Kryss 8/99 fanns ett reportage om de ökade piratdåden mot nöjesbåtar i Asien. Noel Choong, chef för IMB i Kuala Lumpur (International Maritim Bureau), en organisation som skapats för att hantera det internationella sjöröveriet, berättade om piraternas verksamhet och vad de internationella sjöfartsorganisationerna gör för att stoppa dessa moderna sjörövares plundringar.

Några av initiativtagarna till IMB finner vi bland de stora försäkringsbolagen. Piratdåden kostar försäkringsbolagen stora summor varje år. Med tanke på detta har IMB först och främst riktat sig på att stävja piratdåden mot handelsfartyg och större kryssningsfartyg där de största ekonomiska förlusterna finns.

Fritidsbåtar som är ingalunda är skonade från piratdåd. För pirater är överfall på fritidsbåtar en lönsam verksamhet och förenad med små risker. Risken för motstånd är liten och polisen är ofta måttligt intresserad.

Vad kommer att hända nu? Kommer vi att se en minskning av det totala antalet brott. En minskning som också sprider sig till brotten mot fritidsbåtar eller kommer det att ske en förskjutning från brott mot yrkestrafiken till de mindre riskabla brotten mot fritidsbåtar?

Läs även: Råd vid attack av pirater mot nöjesbåtar

Olyckor med höghastighetsfärjor inblandade

av

Sjätte juli 1996 kolliderade TT-linjens 82 meter långa katamaran “Delphin” med “Cyran” – en 5,7 meter lång segelbåt med en man ombord. Kollisionen inträffade utanför Warnemünde.

Det var en mörk och regnigt natt med nedsatt sikt. Seglaren hade en lanterna i masttoppen och kände sig säker eftersom han befann sig utanför en bojad farled. Kollisionen skedde då “Delphin” tog en genväg utanför farleden utan att upptäckta den lilla segelbåten. Katamaranen gick i 34 knop och grenslade den lilla båten som for in mellan skroven på katamaranen. Ensamseglaren överlevde men mast och rigg förstördes naturligtvis.

Färjans svenska befäl var närvarande då sjöförklaring hölls i Tyskland. Seglaren, som tagit mycket illa vid sig av händelsen, befann sig däremot i ett buddistkloster i Burma där han numera lever. Både seglaren och färjan fick kritik. Det ansågs bland annat att seglaren borde hissat radarreflektor och hållit bättre utkik.

Den viktigaste kritiken mot färjepersonalen, som inte upptäckte segelbåten i tid, gick ut på att de kört för fort och att deras tekniska utrustning, radarn, inte var den bästa för högfartsnavigering.

Under våren samma år inträffade en annan olycka i Danmark där en fiskebåt sänktes av en katamaranfärja. Inte heller vid det tillfället omkom någon människa.

Jonas Ekblad

VHF från Litton/Sperry

av

RT-4801 heter modellen av en professionell VHF från Litton/Sperry. Den har DSC (Digital Selcall som är ett automatiskt nödlarm) och uppfyller krav för DSC vid nödläge för båtar under 24 meter där positionsangivelse anges via koppling från GPS-en.

Den ska vara vattentålig med bakgrundsbelysning i både display och knappsats, vilket är bra. Svensk agent är C A Clase AB i Göteborg.

Nyår på Tobago

av

Nyår på Tobago
Fyra Farr Millennium med betalande besättning seglar just nu runt jorden med tjugotvå olika stopp. Nyår firades på Tobago i Västindien. Seglingen går nu vidare genom Panama till Nya Zeeland, Australien, Maldiverna, Mauritius, Sydafrika och Brasilien. De ska vara tillbaka i Portsmouth i mitten av september.

Omega 42 Classic

av

Våren 2000 premiärvisades Omega 42 Classic. Det är Peter Norlins vackra båt som Lidköpings Båtsnickeri AB tagit sig an. De förbättrade skrov, rigg och roderkonstruktion på Omega 42:anoch förbättrade skrov, rigg och roderkonstruktion.

Den kommer att byggas enligt Lloyds rekommendationer och enligt CE-direktiv. Magnus “Mange” Olsson kommer att delta i projektet som teknisk supporter. Han kommer också att välja tillbehören på båten med ledorden kvalité utan kompromisser.

FAKTA

Deplacement: 7,4 ton
Djupgående: 1,67 m
LOA: 12,8 m

Info Lidköpings Båtsnickeri 0510-20 100.

Risken för blixtnedslag i båten?

av

Stig Lundquist, tidigare professor på Institutionen för högspänningsforskning vid Uppsala universitet, har räknat på sannolikheten för direkt blixtnedslag i en segelbåt med 10 meter hög mast.

Han kom fram till att den är 1:1000 vid ett normalt åskväder. Sannolikheten påverkas inte av om båten är åskskyddat eller inte. Det spelar inte heller någon roll om masten är gjord av metall eller annat material.

Risken är alltså bara en promille men det är en klen tröst för den som befinner sig under ett intensivt åskväder och har en mast som kanske är betydligt högre än tio meter. Då kan det vara trösterikare att tänka på andra siffror. Mest glädjande är att det är mycket sällsynt att människor som befinner sig ombord i båt dödas av blixten. Trots efterforskning har vi bara funnit ett fall under de senaste trettio åren.

Statistik visar också att även om åskan slår ner finns goda möjligheter att klara båten. Rolf Meurling i har gjort en sammanställning av de åskskador som under 1994 och 1995 drabbade de båtar som är försäkrade i bolaget Svenska Sjö. Under tvåårsperioden anmäldes trettio fall av åskskador. Det motsvarar ungefär 0,75% av Svenska Sjös alla skadefall. Skadorna ersattes med totalt 617 000 kronor.

Inte bara segelbåtar

Segelbåtarna var värst utsatta. Men åskan kan även slå ner i motorbåtar. Tre av de trettio åskskadade båtarna var motorbåtar.

Statistiken visar också att det största antalet åskskador inträffar i hamn. Det kommer sig av att båtar tillbringar mycket mer tid i hamn än till sjöss.

Två av båtarna befann sig emellertid till sjöss när blixten slog ner i dem. Den ena var en segelbåt som fick ett nedslag då den befann sig till sjöss i östersjön. Den andra var en liten motorseglare som gick för motor på Vänern. I ytterligare tre båtar fanns människor ombord när åskan slog ner.

Skadeanmälningarna visar att det oftast endast uppstått skador på elsystem, motor, lanternor, värmare, kyl, navigeringsinstrument, radio etc. Ingen båt har brunnit eller sjunkit. Men vid fyra tillfällen har det uppstått skador på skrov och rigg.

Text Jonas Ekblad

 

Hur använder man en fuktmätare?

av

Hasse Pettersson har arbetat med fuktmätare i många år. Här ger han tips om hur den kan användas och kanske minst lika viktigt – hur den inte kan användas.

Ett vedertaget användningssätt är att jämföra utslagen mellan olika mätställen på ett entydig likartat uppbyggt material. Ett större utslag kan betyda att det är fuktigare än referenspunkten. På så sätt kan utbredningen av ett fuktigt område ringas in. Ett praktisk användningsområde är t. ex. att undersöka spridningen av läckor i sandwich-däck.

Men varning: Det kan också vara annat än fukt som ger stora utslag. Mätarna reagerar i närheten av köl, kölbultar, skrov genomföringar, stålförstärkningar vid mastfot och motorfästen, hjärtstock, elkablar, andra typ av laminat vid skott mm.

En intresserad båtägare som lånar klubbens fuktmätare har stora möjligheter att bli förvirrad och förskräckt av alla “höga” mätutslag.

Om mätaren ger ett högt mätarutslag måste man gå vidare med traditionella metoder, d.v.s. att knacka, att skrapa eller att borra för att avslöja den verkliga orsaken.

Kanske är det ett dåligt laminat med blåsor eller delaminering eller så är det bara ett normalt utslag för just den aktuella konstruktionen.

En utmärkt användning för en fuktmätare är däremot att följa hur ett laminat torkar ut. Det kan vara viktigt för ett reparationsvarv som kan mäta på samma punkter vid olika tillfällen. Hur torrt det ska vara innan reparationen kan genomföras blir dock en bedömningsfråga baserad på erfarenheter av ett visst instrument.

Enbart mätningar räcker inte

Viktigt att veta är också att man inte kan jämföra mätningar utförda med olika instrument eftersom de har olika känslighet och skalor. Det har gjorts jämförelser mellan olika instrument och verklig fuktkvot men de gäller rimligtvis bara för just de provade laminaten.

Text Hasse Pettersson

 

 

Kan man lita på en fuktmätare?

av
Fuktmätare för båtar

Fuktmätare för båtar Många har börjat använda fuktmätare för att bedöma om det föreligger risk för böldpest. Men är det en metod att lita på? “Nej”, säger tidningen På Kryss Hasse Pettersson som i många år arbetat med fuktmätning. “Det finns för många felkällor. Fuktmätning måste kompletteras med andra metoder.”

Först och främst krävs det professionell kunskap om båtbyggeri och dessutom ingående kännedom om instrumentens funktion för att dra rätt slutsatser av mätningarna. I värsta fall kan en felaktig användning av instrumentet eller en felaktig tolkning av mätvärden få förödande konsekvenser. En frisk båt kan dömas ut.

Jag ska strax förklara varför.

Först kan det vara på sin plats att konstatera att det inte finns något fältinstrument som kan mäta det absoluta innehållet av fukt i ett plastlaminat. Om man vill veta fuktmängden angivet som fukthalt(kg/m3) eller fuktkvot (viktprocent fukt i förhållande till torrt material) så finns bara ett sätt. Det är att ta ut en provbit, väga den på en precisionsvåg, låt torka tills viktminskning upphör, väga igen och beräkna fuktkvoten.

Vad som är normalt fuktinnehåll i ett glasfiberlaminat kan dessutom diskuteras. Det har bl a att göra med plasttyp och kvaliteten (arbetsutförandet) på laminatet.

Klart är att alla polyesterlaminat tar upp vatten, men alla båtar drabbas förhoppningsvis inte av böldpest. Dessutom kan rena delamineringar eller inläckning i sandwichlaminat hålla vatten som mätarna registrerar. Men då är det frågan om fritt vatten i fickor och det har ingenting med fukt i laminatet att göra.

Den vanligaste typen av fuktmätare mäter skillnader i materialens dielektricitet. Det sker genom att en högfrekevent radiosignal sänds genom materialet mellan elektroderna. På “returen” förändras signalen bl a beroende på att kapacitansen ändras av fukt, ungefär som om laminatet är en kondensator.

En variant på denna metod bygger på att radiovågorna återsänds till instrumentet via fukten i materialet. Fördelen med radiovåginstrument är att instrumentens elektroder kan hållas mot ytan utan att det blir märken.

Många felkällor
Viktigt att ta hänsyn till är dock att olika tillverkare har olika typer av elektroder vilket ger olika egenheter (mätutslag) beroende på hur man håller instrumentet. Felkällorna är också många.

* Mottagning av radiovågorna kan störas av kroppen eller handen.

* Mottagningen kan störas av hur hårt man trycker instrumentet mot ytan eller om ytan är blöt eller fuktig.

* Materialets temperatur och densitet ger olika mätarutslag som besiktningsmannen bör ha i åtanke.

* Det finns även misstankar om att lösningsmedel i laminat påverkar mätarna.

* I praktiken varierar också mätutslagen med olika tjocka gelcoatskikt, mattyper, laminattjocklek, imperfektioner i laminaten och inte minst närheten till metalldelar.

Hur djupt de olika instrumenten mäter varierar också beroende på mätprincip och elektrodkonfiguration. Några entydiga djupangivelser för olika instrument i plastlaminat finns inte men för praktiskt bruk verkar det röra sig från ett par millimeter upp till ca tio millimeter. I värsta fall kan det alltså vara blött i laminatet trots att instrumentet visar på torrt om man använder ett instrument som bara mäter på ytan.

Text Hasse Pettersson

Gott ombord: Fredagsgryta i fyrfärger

av
Fredagsgryta i fyrsektorernas färger.

Fredagsgryta i fyrsektorernas färger.

En rätt tänkt som fredagsmiddag på en helgtur. Kanske har ni gått i fyrad led för att nå ankarplatsen? I så fall kan det passa bra att garnera med gul, grön och röd paprika – som fyrsektorernas färger.

 

RECEPT – Fredagsgryta

600 g nötfärs
2 gula lökar
olivolja
1 hackad vitlöksklyfta
1 tetra krossade tomater
1 msk paprikapulver
1 krm chilipeppar
1 buljongtärning
1 burk röda bönor i saltlake
Salt och svartpeppar från kvarn
Grön, röd och gul paprika till garnering
Persilja

Hacka löken. Fräs den tillsammans med den hackade vitlöken i lite olivolja, gärna 5-10 minuter, på riktigt svag värme. Den ska inte få färg, bara bli glansig. Häll i köttfärsen och höj stektemperaturen. Krydda med paprikapulver och chilipeppar. När köttfärsen är genomstekt tillsätter man de krossade tomaterna och buljongtärningen. Salta, peppra och låt det hela puttra långsamt i 15 minuter. Eventuellt behöver lite vatten tillsättas.

Skölj röda bönorna noga. Hacka paprikorna.

Till sist hälls bönorna i grytan, blanda helt försiktigt så de inte går sönder. Nu ska de bara bli varma. Sedan är det dags att servera med paprika- och persiljehack. Ett gott vitt bröd att bryta och doppa hör till.

Vill du ha fler recept för båtbruk? Gott ombord är en läcker och användbar båtkokbok av Carina Lernhagen Matz. Mer info: www.sxk.se.

 

Gott ombord: Grillad marinerad fläskkarré

av
Båtfolk gillar att grilla, men glöm inte marinaden.

Båtfolk gillar att grilla, men glöm inte marinaden.Vi båtfolk gillar att grilla. Fläskkarré är bra kött att använda. Det brukar också finnas att köpa även i småbutikerna längs kusten. Marinerat kött smakar mer och att lägga köttet i marinad är dessutom en bra förvaringsmetod ombord.

RECEPT – Marinad till fläskkarré (räcker till 4-6 skivor kött)

2 dl olja
saften av 1 citron eller 2 limefrukter
1 msk soja
2 pressade vitlöksklyftor
2 tsk timjan, rosmarin eller färdig örtkryddblandning
svartpeppar

Ta en kraftig plastpåse (fryspåse) och lägg i en stor plastburk, typ glasslåda. Blanda alla ingredienser i plastpåsen, lägg ner köttet och blanda om. Förslut påsen med ordentligt klämma och sätt på locket på plastlådan. Hit kan man med fördel förbereda hemma redan på torsdagen eller fredagen före en helgtur. Vänd påsen i lådan några gånger innan grillningen så allt kött får smak av marinaden.

Blanda din egna grillolja:

En egen grillolja blir också god att blanda själv. Här ett förslag, även det tänkt till fläskkött. Blanda 1/2 dl av vardera olja, citronsaft och flytande honung. Tillsätt 1/2 msk ingefära, 1 msk senap och 2 msk kinesisk soja. Pensla gärna köttet någon timme före grillningen.

Vill du ha fler recept för båtbruk? Gott ombord är en läcker och användbar båtkokbok av Carina Lernhagen Matz, Nautiska förlaget.