Redaktionen

Gott ombord: Ätbar Vasadymling

av

En dymling är en stor träplugg. När det väldiga regalskeppet Vasa byggdes 1628, hamrades 20 000 sådana pluggar in. Vasamuseets restaurang serverar en bastant smörgås som just fått namnet dymling. Fyllningen består av kall, kokt och skivad oxbringa. Det här är en macka för hungriga sjömän.

RECEPT – Vasadymling

grov minibaguette
smör
skivor av kallt, kokt kött
grovriven kålrot, palsternacka, morot, rotselleri (ta vad du har)

Dressing:
1 äggula
2 msk dijonsenap
3 msk vitvinsvinäger
1,5 dl god olja
timjan
nyriven pepparrot

Skär upp brödet på längden och bred på smör. Lägg på sallad och skivor av kokt oxbringa. Lägg de rårivna rotsakerna i en kastrull och koka med en matsked smör och en matsked vatten. Blanda dressing med äggula, senap och vitvinsvinäger – vispa om med en gaffel. Tillsätt sakta oljan under fortsatt vispning.

Krydda med timjan och pepparrot. Häll den färdiga dressingen i kastrullen med det rårivna och blanda. Skeda grönsaksdressingen över köttet och lägg på brödlocket.

Vill du ha fler recept för båtbruk? Det finns i boken Gott ombord av Carina Lernhagen Matz, Nautiska Förlaget. Boken kan beställas hos www.sxk.se.

 

 

Sjöfylleri skapar dyster statistik

av

Många allvarliga olyckor till sjöss är följder av sjöfylleri. Ofta har gärningsmännen mycket höga promillehalter i blodet. Hur straffar sig dessa gärningar? Vilka typer av olyckor är vanligast?

Såsom straffmätningen för grovt sjöfylleri tillämpas är det knappast något som en vanlig måttlighetsbrukare råkar ut för. Straffade blir folk som sveper den ena supen efter den andra och halsar vodka och annan starksprit. De är vanesupare och kör med uppemot två promille i blodet eller ännu mer; ett fall med 4,2 o/oo finns i materialet. Berusningen upptäcks ofta i samband med kollisioner eller konstig körning. Materialet visar:

– Kollision: 19 st med påverkan från 0,9?2,65o/oo
– Upp på land: 6 fall med 1,4?2,5 o/oo
– Båt går utom kontroll: 10 fall upp till 3,06o/oo
– Personskada: 6 varav 2 dödsfall, värst 2,65o/oo
– Två gånger samma dag, 0,9o/oo + starka russymptom

Prislista för grovt sjöfylleri:
(Statistiken bygger på 13 domar)

4,2 o/oo: En sjökapten dömdes för grov sjöfylla till 1 mån.

2-3 o/oo: Föraren somnat. Båten cirklat. Dömd för grov sjöfylla till1-2 mån och skyddstillsyn.

1,9-2 o/oo: Föraren kört upp på land e. dyl: Dömd för grov sjöfylla till 1 mån.

Föraren kolliderat. Personskada: Dömd för grov sjöfylla till1-2 mån plus avsked.

Föraren kolliderat. Kamrat dödad: Dömd för sjöfylla och vållande av död. Villkorlig dom plus 120 dagsböter.

Promillegräns motverkar syfte

av

En promillegräns för sjöfarare skulle inte förenkla domstolarnas arbete att straffa sjöfyllerister, menar Hugo Tiberg, professor i båtjuridik.

Idag kan bedömningen ske utifrån farkostens typ, trafiksituation och den berusades befattning ombord. Det vore inte bra att sätta en allmängiltig gräns för sjöfylla. Domstolarna bör istället utnyttja möjligheterna i dagens system.

Låga straff och uteblivna reaktioner på sjöfylla driver fram en onyanserad opinion för promillegräns. En högröstad debatt förs i pressen, och man har lurat med sig båtorganisationerna, som har börjat stödja en promillegräns.

 

Tyvärr gör man sjösäkerheten en björntjänst. Med dagens regel kan en domstol bedöma ensamförare av snabba motorbåtar i billiknande situationer på samma sätt som bilförare enligt vägtrafiklagstiftningen, medan andra sjöfarande i vitt skilda situationer kan bedömas nyanserat. Det är inte bara skillnaderna i farkoster ? från kanoter och ekor till snabba motorbåtar och väldiga färjor ? som motiverar en sådan nyansering, utan också de vitt skilda platserna för trafiken, och skilda och växlande funktioner ombord.

Det vet lagutskottet, som avstyrkte ändring av dagens regel. Men om domstolarna inte utnyttjar den nuvarande sjölagens möjligheter är det fara värt att lagstiftaren ändå kommer igen med regler som blir mycket sämre anpassade för ändamålet än dagens.

 

Sjöfyllerister är svårstraffade

av

Efter att ha sargat simmare med propellern stannade den berusade båtföraren inte ens till vid olycksplatsen då polisen kommit dit. Han var på väg till puben. I rätten visade vittnen till händelsen rädsla inför gärningsmannen. I andra fall har bevisningen fallit på andra saker. Sjöfyllerister klarar sig ofta undan med låga straff.

Ett särskilt allvarligt fall inträffade i älven Voxnan utanför Bollnäs.

En 29-årig ölberusad båtförare hade gjort en omotiverad gir mot några simmande ungdomar i vasskanten för att skrämma eller skvätta ner dem och hade i 20-30 knop kört rätt över den yngste, en 13-åring, som ej hunnit dyka djupt nog och som sargades svårt av propellern. Båten hade förts vidare till hemmabryggan, där alla brådskande bytte till bil för att ta sig till en pub i Bollnäs; på vägen passerade de olycksplatsen med polis och ambulans med blåljus utan att själva stanna. I tidningsnotiser nämns att många som sett händelsen inte vågade vittna mot 29-åringen, och tingsrätten noterar att ett par vittnen var uppenbart påverkade av 29-åringen och hade anpassat sina berättelser till hans.

29-åringen dömdes för sjöfylla, grov vårdslöshet i sjötrafik och grovt vållande till kroppsskada till två månader och sextio dagsböter

Det är annars typiskt att många åtalade haft alkoholproblem och dömts till skyddstillsyn istället för fängelse (diskuteras av Svea Hovrätt i DB 1/95 B 574/95). I ett fall har en båt kört fast i en laxfälla och föraren klarat sig helt från sjöfylleansvar genom att påstå eftersupning. I ett annat har en alkoholist som fallit ur båten och simmat iland trots 2,41o/oo kommit undan med böter för vanlig sjöfylla. Domstolen svalde att han som tränad alkoholist tålde så mycket!

 

Stulna båten dög som ersättning

av

Duger en stulen båt som ersättning för sig själv? Det ansåg dispaschören i en märklig tvist om en stulen 41-fotare.

Som ägaren Ulf modifierat så att den skulle segla fortare.

Drygt en månad efter stöldanmälan råkade Ulfs bror se den stulna båten i Plymouth. Försäkringsgivaren Atlantica transporterade hem båten och ställde den till Ulfs förfogande. Ulf vägrade att ta emot båten för att han enligt försäkringsvillkoren inte behöver återta stulen egendom mer än trettio dagar efter stöldanmälan.

Men Atlantica hänvisade till en annan regel om att båtägaren är skyldig att acceptera likvärdig egendom som ersättning, och den här båten erbjöds enligt den regeln; för vad kunde vara mer likvärdigt än just den båt som ägaren modifierat!

I avgörandet “Sirri” 95-06-29 fann dispaschören den stulna båten godtagbar som ersättningsbåt, men ansåg att saken varit så tveksam för Ulf, att han inte borde belastas med Atlanticas förvaltningskostnader för den tid Ulf vägrat att ta leverans.

Trollingfiskare har inte företräde

av

I Vänern och på västkusten är det vanligt med båtar som trollingfiskar och dörjar. Skall segelbåtar hålla undan för båtar som ägnar sig åt sådant fiske?

Läs om båtlivets juridik på hamnen

Enligt sjövägsreglernas regel 18b 3 ska till och med segelfartyg hålla undan för bland annat fartyg sysselsatta med fiske. Med sådant fartyg avses enligt regel 3d i svensk tappning varje fartyg som fiskar med nät, linor, trål eller annan fiskeutrustning som begränsar manöverförmågan, men ej fartyg som fiskar med släplinor eller annan utrustning som ej begränsar manöverförmågan.

Fartyg med begränsad manöverförmåga ska enligt regel 26c under dagtid föra två koner med spetsarna mot varandra (“timglas”) eller om nätet går mer än 150 meter ut en kon med spetsarna uppåt. Intill helt nyligen fick fiskefartyg under tjugo meter istället föra en helt vanlig korg.

Berättigar dessa regler vanliga motorbåtar med trollinglinor eller uttrar att föra fiskesignalen?

Reglernas hänvisning till manöverförmågan avser just att undanta nöjesbåtar som ägnar sig åt trollingfiske och liknande med korta linor. I reglernas originalversion står uttryckligen fiske med “trolling lines” som undantaget.

Gott ombord: Matiga mackor

av
Gott ombord: Mackor kan bli en hel måltid.

Gott ombord: Mackor kan bli en hel måltid.Macka, smörgås, smørrebrød… kärt barn har många namn. Med ordentligt pålägg blir smörgåsen en hel måltid och utmärkt båtmat. I alla fall under gång. Den goda oströran med creme fraiche, basilika och färdigriven ost kan man förbereda i förväg och sedan klicka på brödet när alla är hungriga.

Tunnbrödsrulle med skivad potatis och kaviar är oslagbart. Och pitabrödet är trevligt som variation här med en kesoröra och knaprigt bacon.

RECEPT – Oströra

1 dl lätt crème fraiche
1 pressad vitlöksklyfta
1/2 dl hackad persilja
2 tsk basilika
2 dl riven ost med smak

Blanda ingredienserna till oströran. Dela bröden och bred smör på. Lägg på skinka och skivad tomat och mal lite svartpeppar över. Lägg oströra på tomaten och sist brödlocket. Färdigt.

RECEPT – Kaviarrulle:

Tunnbröd
Kokt potatis
Kaviar på tub
Gräslök
Smör

Bred smör på ett tunnbröd, det går åt ganska mycket. Skiva kokt kall potatis och tryck ut en rejäl sträng med kaviar ovanpå. Strö på gräslök och rulla ihop. Mums i all sin enkelhet.

RECEPT – Pitabröd med kesofyllning

4 pitabröd
1 pkt bacon

kesoröra:
en liten burk keso
1 pressad vitlöksklyfta
1 msk fransk senap
1/2 dl hackad persilja
1-2 tsk timjan

Dela baconskivorna och knaperstek. (Ett bra tips är att steka i teflonpanna i ugn.) Blanda ingredienserna till kesoröran. Fyll pitabröden med röran och lägg i några baconskivor. Servera.

Vill du ha fler recept för båtbruk? Det finns i boken Gott ombord av Carina Lernhagen Matz, Nautiska Förlaget.

 

 

 

Gott ombord: Seglarnas cheesecake

av
Gott ombord: smaskig cheesecake

Gott ombord: smaskig cheesecakeDet här är en smaskig kaka från Northern Light och seglarparet Deborah Shapiro och Rolf Bjelke. De låter kefir rinna i ett melittafilter och får en krämig god färskost. Men det går lika bra med en burk Gourmetkvarg.

RECEPT – Cheesecake

deg:
115 g smör
0,75 dl socker
1 msk vatten
4 dl havregryn
2 dl vetemjöl

fyllning:
1 burk Gourmet-kvarg
3 msk socker
2 ägg
saften och rivet skal av en halv citron

Smält smör med socker och vatten i en kastrull. Ta av från lågan och tillsätt havregryn och vetemjöl och blanda noga. Kläm ut degen i en liten pajform (23 cm i diameter). Grädda i ugn, 175 grader, cirka 10 minuter.

Under tiden blandas alla ingredienser till fyllningen. Vispa ihop noga. Häll i pajskalet och låt kakan stå i ugnen i ytterligare 15 minuter eller tills fyllningen “stannat”. Låt kakan svalna. Dekorera gärna med frukt eller bär.

Vill du ha fler recept för båtbruk? Det finns i boken Gott ombord av Carina Lernhagen Matz, Nautiska Förlaget.

 

 

Väderskolan, del 6: Vindar, venturi och vindskjuvning

av
Väderskolan del 6 handlar om vindar, venturi och skjuvning.

Väderskolan del 6 handlar om vindar, venturi och skjuvning.Vindarna drivs av tryckskillnander. Ju större tryckskillnader, desto kraftigare vindar. Dessutom har vi lärt oss att vinden i en kallmassa är byig, medan den i en varmmassa är stabil. Men även terrängen påverkar vinden. Då luften pressas samman, till exempel i ett sund, kommer vindhastigheten att öka.

Detta fenomen kallas venturieffekt. Den uppstår gärna i varmassor erftersom de varmmassan dämpar vertikala vindrörelser. Då blir effekten av sammanpressningen större eftersom luften får svårare att stiga. I en kallmassa är effekten mindre

Du kan utnyttja venturieffekten. Vill du maximera din fart kan du välja det smalare av två sund som bägge är parallella med vindriktningen. Effekten blir större ju högre terrängen är kring sundet. Detta gäller framförallt tidigt på säsongen, då vattnet fortfarande är förhållandevis kallt och luftmassan du befinner dig i ofta är att betrakta som en varmmassa.

Vindskjuvning

Det blåser vanligen mer ju högre upp i luften man kommer. Detta har inte med venturieffekten att göra. Vinden drivs av horisontella tryckskillnader och bromsas framför allt av friktionen mot marken. Ligger man på rygg i gräset en solig dag och ser cumulusmolnen driva förbi ovanför, kan man se att det både blåser betydligt mer där uppe och att vinden har en annan riktning än vid marken. Här på norra halvklotet vrider vindriktningen medurs med ökad höjd över marken. Fenomenet kallas “Ekmanspiral” efter den svenske forskare som förklarade fysiken bakom det. Ekmanspiralen är en form av vindskjuvning. Minnesregel: “Vinden vrider Höger på Högre Höjd”.

Ekmanspiralen förklarar vindskjuvning. 

 

 

Vinden vrider Höger med Högre Höjd. Vindstyrkan ökar också med höjden. Med Högtrycket på Höger sida har du vinden i ryggen. Röd pil visar vinden på 10 meters höjd, blå på 100 meters höjd och ljusblå på 1000 meters höjd.

Vindar och vindskiften beter sig olika i kall- respektive varmmassa. Vid segling i kallmassa: Vid kryss (eller då du vill gå så högt som möjligt) skall du bete dig olika inför en vindby beroende på om du seglar för babords eller styrbords hals. En vindby är en påhälsning av den lite kraftigare vinden högre upp i luften och med sig uppifrån har den också en annan riktning: Vinden inte bara ökar med 20-50%, den vrider också ofta något tiotal grader medurs (mot högre gradtal). Kryssar man för styrbords hals kan man utnyttja detta genom att lova något innan vindbyn kommer och på så sätt vinna höjd, alternativt slacka något i skoten för att vinna fart. Kryssar du för babords hals kan det löna sig att snabbt slå över till styrbords hals precis innan vindbyn når dig.

Vid segling i varmmassa (vanligtvis på våren): Vindbyar är mer sällsynta under dessa förhållanden, men om de förekommer kan medursvridet vara desto större. Vill du finlira lite kan du twista seglen olika för babords och styrbords halsar. Lite mer twist för styrbords hals gör att du utnyttjar vindens högervridning med höjden på rätt sätt. Twista mindre då du seglar för babords hals.

Läs även de andra delarna av Hamnens Väderskola:

1. Atmosfärens fysik
2. Vågor i luften och luftmassor
3. Mer om luftmassor
4. Fronter i teori och verklighet
5. Vindar, tryck och turbulens

Se även hamnen.se Väderskolas vindtabell: Vindtabell

Skriven av Martin Hedberg & Måns Håkansson, Swedish Weather Center.  

Gott ombord: Tomat- och sardellsås till pasta

av
Gott ombord: lättlagat recept på tomat- och sardellsås till pastan.

Gott ombord: lättlagat recept på tomat- och sardellsås till pastan. Visste du att sardell egentligen är filéer av fisken som heter ansjovis? Den fiskas i Medelhavet, saltas och konserveras. Den har, lustigt nog, inget gemensamt med vår ansjovis, som är kryddad skarpsill. Men sardell på burk är bra att ha ombord. Den ger en smaksensation som i den här lättlagade pastasåsen.

RECEPT – Tomat- och sardellsås

1 burk sardeller
3 vitlöksklyftor
1 1/2 msk olivolja
1 burk krossade tomater (400 g)
2 msk kapris
persilja

Hacka sardeller och vitlök. Fräs helt sakta i oljan. Tillsätt tomatkross och koka cirka 5 minuter. Garnera med kapris och persilja. Servera till nykokt pasta. Svarta oliver gott till.
Variation: Rör också ner en burk crème fraiche i tomatsåsen – det gör den mildare och mer mättande.

Vill du ha fler recept för båtbruk? Det finns i boken Gott ombord av Carina Lernhagen Matz, Nautiska Förlaget.