Redaktionen

Rekommendationer för förtöjning

av

Försäkringsbolagets rekommendationer för förtöjning avser “värsta” läge, vid skyddat läge kan dimensioner/vikter minskas ett steg. Checklista och tabeller.

Avser “värsta” läge, vid skyddat läge kan dimensioner/vikter minskas ett steg.

CHECKLISTA FöRTöJNING:
– Förtöj alltid för storm!

– Se till att Dina fasta förtöjningar är:
* Av rätt kvalité.
* Av rätt dimension. (se tabellen här intill)
* Säkert fastsatta såväl iland som ombord.
* Oskadade och skyddade mot nötning. – Använd alltid fendrar.

– Se till att:
*Tätningsbälgar och övriga genomföringar är hela och inte läcker.
* Jollen är surrad så att den ej kan välta när den är på land.

– Båt förtöjd på svaj:
* Kontrollera alla förtöjningsdetaljer varje år.

– Förtöj ej båt med motorbrunn med akter mot besvärande vindriktningar. Gäller speciellt vissa sk självlänsande båtar som då kan ta in vatten “bakvägen” via självlänsutsläppen. Kan Du bocka av checklistan uppfyller Du Atlanticas aktsamhetskrav enligt försäkringsvillkoret.

Läs mer:
Förtöjning på svaj vid boj
Förtöjningsgods
Förtöjningstips
Förtöjning vid brygga
Förtöjning båten

Källa: Atlanticas Säkerhetsguide

 

Tips för säker förtöjning

av

Vid all förtöjning måste Du förvissa Dig om att vattendjupet på platsen vid lägsta vattenstånd är tillräckligt för båten med hänsyn till sjögång och svall. Detta måste Du komma ihåg när Du bestämmer längden på bojkättingen om bojtyngden läggs ut på vintern eller våren då vattenståndet ofta är lågt.

VARIERANDE VATTENSTÅND
Utöver de årstidsmässiga skillnaderna i vattenståndet förekommer snabba och stora variationer i vattennivån utefter våra kuster, särskilt på väst- och sydkusten, beroende på lufttrycksförändringar och vindförhållanden.

Vid all förtöjning måste Du förvissa Dig om att vattendjupet på platsen vid lägsta vattenstånd är tillräckligt för båten med hänsyn till sjögång och svall. Detta måste Du komma ihåg när Du bestämmer längden på bojkättingen om bojtyngden läggs ut på vintern eller våren då vattenståndet ofta är lågt.

Där sjögång och svall förekommer bör mindre båtar, särskilt de med tunga utombordsmotorer, förtöjas med stäven mot den mest besvärande vindriktningen. Risken minskar då för överspolning och sjunkning. Utombordsmotorbåtens motorbrunn skall vara tät mot skrovet och ha dränering genom akterspegeln. Den måste ha hela tätningsbälgar för kablar och bränsleslang. Dessa måste kontrolleras varje år, då livslängden är kort.

Har Din båt lågt sittande luftintag på akter eller sida monterar Du lämpligen en invändig svanhals (ventilationsslang).

“FöRTöJNING” PÅ LAND
Båtar som “förtöjs” på land skall dras så högt upp att högsta vattennivån aldrig kan nå dem. Glöm inte risken för svallvågor.

Lätta båtar måste dessutom surras till lämpligt fast eller tungt föremål för att förhindra att de fångas av vinden. Det räcker oftast inte med trailern. För riggade jollar måste särskild omsorg ägnas åt surrningen så att de inte välter.

TILLFÄLLIG FöRTöJNING

Ankare
Ankare, dragg eller plätt, oavsett storlek, får aldrig användas för permanent förtöjning. Vid ankring på svaj får båten inte lämnas utan tillsyn. Vid all användning av ankare måste Du förvissa Dig om att sjöbotten ger gott ankarfäste, att ankarlinan/kättingen är tillräckligt lång (helst 5 x djupet) samt att ankaret fäster i botten. Sänk gärna linan med en blytyngd.

Försök att på lämpligt sätt varna passerande båtar för Din ankarlina. Undvik linor som flyter!

Längs brygga, kaj eller annan båt
Vid en tillfällig förtöjning krävs förutseende och gott omdöme. Båten skall vara väl avfendrad och förtöjningarna lagda så att rörelser i långskeppsriktningen begränsas. En metod att åstadkomma detta, speciellt där utrymmet är begränsat, är förtöjning med sk “spring”.

Förtöj inte längs en kaj/brygga om det finns risk för svall eller ändrat vattenstånd.

I natthamn
Försök finna en plats som ger lä för vind och sjö i så många riktningar som möjligt. Du skall också ha så stort djup under kölen att Du kan ta Dig ut på fritt vatten om det blir sjöhävning eller minskat vattenstånd.

Förlita Dig inte på bara en bergkil – använd minst två.

Ligg helst fri från andra båtar. Du vet inte om de har samma säkra ankarfäste som Du. Lägg alltid ut fendrar.

Ankring på svaj där utrymme finns och förhållandena är bra kan ge större säkerhet än om båten är landförtöjd.

SLUSSNING
Slussningsproceduren är för många en speciell upplevelse. För vissa av de större kanalsystemen finns tryckta råd, anvisningar, brosignaler och öppettider. Skaffa dem. Slussningspersonalens anvisningar måste alltid följas. Yrkestrafiken skall alltid ges företräde.

Ordentligt tilltagna fendrar måste finnas på båda sidor om båten och placeras efter slusskajernas och skrovets form. Minst två personer skall finnas ombord för passning av förtöjningarna iland och i båten.

Slussning uppåt
Vid slussning uppåt läggs aktertampen fast i båten och fast iland. Förtampen görs fast iland och tas hem löpande genom halkip eller runt pollare på båten. På en segelbåt kan förtampen lämpligen dras via ett brytblock till en skotwinsch i sittbrunnen. När slussen fylls tar man hem på förtampen medan aktertampen sköter sig själv.

Slussning nedåt
Vid slussning nedåt görs för- och aktertamp fast i båten och läggs runt en pollare iland och tillbaka ombord i båten. Håll fast ändarna och ge efter när båten “sjunker” med slussytan. Fasta förtöjningar i båt och iland på väg nedåt innebär fara för att båten blir hängande i tamparna. En lätt tillgänglig kniv är bra att ha med i säkerhetsutrustningen.

För dimensioner se Förtöjningsrekommendationer

Läs mer:
Förtöjning på svaj vid boj
Förtöjningsgods
Förtöjning vid brygga
Förtöjning båten

Källa: Atlanticas Säkerhetsguide

 

Så blir förtöjningen säker

av
Tågvirket måste ha hög draghållfasthet.

Tågvirket måste ha hög draghållfasthet.Allt tågvirke som används till permanent förtöjning måste ha hög draghållfasthet och vara motståndskraftigt mot nötning, ryck och solljus. Fendrar, schacklar, kauser och hakar är också mycket viktiga delar i en säker förtöjning.

Tågvirke
Allt tågvirke som används till permanent förtöjning måste ha hög draghållfasthet och vara motståndskraftigt mot nötning, ryck och solljus.
Det finns flera olika syntetiska tågvirkesmaterial. Som permanent förtöjningsgods skall långfibrigt tågvirke tillverkat av polyester eller polyamid, sk silke användas.

Tågvirkesfabrikanterna anger i regel “brottgräns” för olika kvalitéer och dimensioner. Det förekommer också att de anger dimension beroende på båtens vikt. Vi anser att deras dimensioner oftast är för klena för permanent förtöjning.

Silket har högre inköpspris men det lönar sig ändå på sikt tack vare längre livslängd.

 

Tar Du hem och tvättar tamparna direkt efter båten tagits på land, förlängs livslängden ytterligare.

Polyesterull som armerats med långfibrigt polyestersilke samt tågvirke av långfibrigt polypropylen eller polyeten skall enbart användas vid tillfällig förtöjning. Det är behagligare att knopa men har inte silkets motståndskraft mot solljus och nötning.

Skotlinor får aldrig användas som förtöjningsgods. De är helt stumma och går därför lätt av. Även båtens knapar skadas lätt.

Om tågvirket är skadat skall det genast bytas ut. Tänk på att varje knop eller annan brytpunkt innebär en reducering av tågvirkets hållfasthet. Dessutom får inte tågvirke läggas glidande genom en ring eller runt en balk.

Syntetiskt tågvirke är ofta halt och glider lätt ur sitt grepp i knopar och andra fästen. Lås därför tåg-ändar med t ex ett instick under en kardel eller med en bänsel (surrning) till den fasta parten.

Splitsning av syntetiskt tågvirke görs av samma skäl med fem instick.

Tågvirke får aldrig “splitsas” med vajerlås. Stål- eller metallpressningar får inte heller användas.

Schacklar, kauser och hakar

Schacklar – Tillverkas i många olika kvalitéer. Till förtöjningar måste de vara av smitt stål. Ett gott råd är att schackelns dimension och hållfasthet inte skall understiga den rekommenderade kättingens. Schackelns bult måste säkras.

Kauser – ögonsplits vid schackel som används för permanent förtöjning skall förses med kaus av stål som nötningsskydd. ögat måste vara så trångt att kausen inte lossnar.

Hakar – Vid förtöjning av båtar mellan brygga och boj i oskyddat läge får självsäkrande hakar inte användas. Karbinhakar är helt olämpliga vid permanent förtöjning. För båtar upp till 200 kg, där knapar saknas, kan dock hakar av god kvalité användas. Dessa måste dock kontrolleras varje år.

Galvanisk korrosion – Då schacklar, låstråd till dessa, kättingar etc av olika material, t ex järn, rostfritt stål, mässing eller koppar används intill varandra uppstår galvanisk korrosion. Undvik därför sådana materialkombinationer, framförallt i saltvatten.

Fendrar
Fendrar är en mycket viktig del i en säker förtöjning. De skyddar både den egna och andras båtar. Fendrarnas antal, form och storlek bestäms av båtens längd, höjd och fribordsprofil. Du bör ha minst 3 fendrar på varje båtsida med en sådan tyngd och storlek att de inte blåser upp på däck.

För dimensioner se Förtöjningsrekommendationer

Läs mer:
Förtöjning på svaj vid boj
Förtöjningstips
Förtöjning vid brygga
Förtöjning båten

Källa: Atlanticas Säkerhetsguide

 

Brand ombord – åtgärder vid brand och efter

av
brand ombord - åtgärder och tips

brand ombord - åtgärder och tipsVid brand ombord måste första åtgärderna gälla de ombordvarandes säkerhet. Studera bruksanvisningen på släckaren och instruera familjen hur den skall användas. Läs mer om tips och i slutet av artikeln hittar du en checklista, som är en sammanfattning av Atlanticas aktsamhetskrav.


Rädda liv
Inträffar en olycka är den som kommer med annan båt enligt lag “skyldig att lämna all hjälp som är möjlig.”

Vid brand ombord måste första åtgärderna gälla de ombordvarandes säkerhet.

Alla ombord skall veta hur man tar sig ut ur en brinnande ruff. Segelsäckar o dyl får inte blockera nedgångar och luckor.

En brinnande båt exploderar inte
Efter antändningen, även om den har varit häftig, brinner båten utan explosionsrisk. När en bränsleledning brinner av flammar elden upp kraftigt men utan sprängverkan.

Efter antändningen, även om den har varit häftig, brinner båten utan explosionsrisk. När en bränsleledning brinner av flammar elden upp kraftigt men utan sprängverkan.

Finns gasol ombord måste huvudventilen stängas och flaskan skyddas mot upphettning. Går inte detta skall flaskan föras i säkerhet. Den exploderar inte men säkerhetsventilen kan öppna sig och den utströmmande gasen börja brinna.

Strålningsvärmen under den tid båten brinner är betydande. Är branden omfattande måste man vara beredd att hoppa i sjön. Måste man hoppa bör det ske åt lovart. Flytvästen är ett måste. Finns frälsarkrans/livboj ombord, kasta ut den innan Du hoppar. Håll Dig i närheten av båten så blir Du lättare upptäckt.

Släckningsråd
Studera bruksanvisningen på släckaren och instruera familjen hur den skall användas.

Börjar det brinna gäller det att inte gripas av panik. Titta noga efter brandhärden. Rikta pulversläckaren så att pulvret väller in över det som brinner. Spruta med korta svepande rörelser tills lågorna slagits ned.

Kontrollera effekten, spruta en gång till och övertyga Dig om att elden slocknat. Avvakta och se till att återantändning inte sker.

Tömningstiden för en 2-kilos släckare är ca 8 sekunder. Försök därför spara på pulvret.

Det är svårt att släcka lågt liggande bränder. Om släckaren lutas mer än 45 rinner pulvret bort från stigarröret i behållarens botten och blåser aldrig ut.

Om släckaren har använts, även bara ett kort ögonblick, måste den laddas om. Gör man inte det försvinner drivgasen och släckaren fungerar inte.

Skall släckaren laddas om är detta ett utmärkt tillfälle till övning. Pröva själv och låt familjen få känna hur det är att släcka mot en, med största försiktighet, anlagd eld.


ÅTGÄRDER EFTER BRAND

Kontakta omedelbart ditt försäkringsbolag. Det kan finnas värdefull oskadad utrustning kvar som kan tas tillvara.

Även om brandkåren hjälpt till med släckningen skall kontakt tas med Försäkringsbolaget eller Larmtjänst för att få råd hur man skall förfara med den brunna båten.

 

CHECKLISTA BRAND OMBORD
Kontrollera:

Bränslesystemet
– Tank och ledningar är täta, jordade och skyddade mot skav/nötning.
– Lösa tankar fylls inte ombord.

Elsystemet
– Batterier fast monterade.
– Elledningar/kablar är oskadade och ej utsatta för skav/nötning eller överbelastning.
– Huvudströmbrytare är avstängd då båten ej används.

Gasolinstallationen
– Kontrollera eventuellt läckage.
– Stäng kranen vid varje apparat efter användning och vid gasolbehållaren då Du lämnar båten.

Motor
– Motor, kyl, värmare etc. är avstängda vid tankning.
– Motorrummet ventileras under minst 2 minuter före start.

Brandsläckare
– Båt under 10 m skall ha minst en handbrandsläckare klass 1 typ AB/ABE.
– Båt som är mer än 10 m skall ha minst två handbrandsläckare klass 1 typ AB/ABE.

Kan Du bocka av checklistan uppfyller Du Atlanticas aktsamhetskrav enligt försäkringsvillkoret.

LÄS MER OM BRAND OMBORD:

Bränslesystem

Elsystem

Gasolinstallationer

Motorer

Brandförebyggande rutiner och brandsläckare

 

Källa: Atlanticas Säkerhetsguide

 

Förtöjning på svaj vid boj

av

Vid hårt väder kan det vara svårt att komma ut till båten. Förtöj därför alltid för storm! Tågvirket mellan båt och boj får inte vara så kort att båten kan lyfta bojen, inte heller så långt att det kan trassla in sig i bojkättingen.>

Om läget är skyddat kan tågvirkesdimensionen minskas med 2 mm.

Bojkätting
Bojkättingen är en del av förtöjningen som är utsatt för snabb förslitning (nötning, korrosion). Genom sin tyngd är den en viktig ryckdämpare. Därför är valet av kvalité och dimension på bojkättingen viktigt.

Lämplig kättingkvalité är klass 2 eller 3 enligt svensk standard av vilka klass 3 är starkare. Det kan vara bättre ekonomi att använda en grövre ogalvaniserad kätting än en klenare galvaniserad eftersom ytbeläggningen ändå snart nöts bort.

Ofta kombineras en grov bottenkätting med en klenare upp till bojen. Den klenare kättingen skall inte nå botten, då den del som ligger på botten slits mest. Kättingens livslängd är starkt beroende av bottenbeskaffenheten, graden av vattenföroreningar, salt-halten etc på förtöjningsplatsen.

Måste Du av utrymmesskäl ha en kortare kätting får Du god ryckdämpning med en grövre och därmed tyngre kätting. Denna har dessutom längre livslängd.

Den eftersträvade höga kättingvikten och därmed den goda dämpningsverkan mot ryck kan alltså uppnås på två sätt. Antingen med lång kätting (där utrymme finns) eller en kortare men av grövre dimension (vid utrym-mesbrist).

Vid djup till 10 meter bör Du ha kortlänkad kätting. På större djup ger den halvlånglänkade kättingen tillräcklig ryckdämpning. Långlänkad kätting ger inte tillräcklig ryckdämpning. Kontroll av kätting och tågvirke skall göras varje år!

Kontrollen bör ske före sjösättningen på våren. Vid mycket stora djup kan det av viktskäl bli nödvändigt att använda grov tross (minimum 30 mm) istället för kätting. Närmast ytan skall alltid kätting användas då risken för skador är stor.

Bojen
Bojen är också en viktig ryckdämpare. Den skall gott och väl bära kättingtyngden men bör inte vara större än att den kan dras ner under ytan vid kraftig belastning.

Vi vill inte att Du förtöjer i bojtenen, den genomgående stången. Den är oftast svagare än kättingen. Fäst förtöjningslinorna i kättingen närmast under bojen.

Ingen typ av hake får användas vid förtöjning på svaj eftersom båtens rörelser kring bojen ofta gör att haken vrids sönder eller öppnar sig.

Eftersom båten snurrar runt bojen beroende på vind och ström ställer detta extra stora krav på tillsyn och kontroll av förtöjningslinorna mellan båt och boj. Snor de sig runt bojkättingen kan de lätt skadas eller skäras av pga snäckbeväxt eller taggig galvanisering. Skydda linorna med slang eller tyg! Lång slang håller dessutom båt och boj isär vid stiltje.
Bojtyngden skall ha sådan vikt och sådant grepp i botten att båtens drag- och lyftkraft vid sjöhävning inte kan flytta den ur dess läge.
Tänk på att en cylinderformad tyngd (fyllt plåtfat) kan rulla på botten.

öglan i vilken kättingen fästs skall vara svetsad och ha en godsdiameter ungefär dubbelt så stor som kätt-ingens, dock aldrig mindre än 25 mm.

Om bojtyngden har ett “lådmått” enligt tabellen på sidan 11 blir vikten i vatten resp luft enligt tabellen. Om bojtyngden tillverkas i betong rekommenderas järnarmering.

Som jämförelse kan nämnas att en järnklump med “lådmått” 50x50x20 cm väger cirka 335 kg i sjön och cirka 375 kg på land.

P-ringen
P-ringen fungerar mer som ett ankare än som en boj-tyngd. Den är avsedd att användas som fäste för akterboj.

P-ringen får aldrig användas vid förtöjning på svaj!

Om Du själv väljer bojplats, förvissa Dig om att botten är så jämn att bojtyngden ligger kvar där Du lagt den. Om botten är mycket lös och djupet ringa måste Du beräkna lämpligt tillägg på bojkättingens längd.

Lånar Du bojplats, förvissa Dig om att förtöjnings-anordningarna håller för Din båt.

För dimensioner se FörtöjningsrekommendationerLäs mer:
FörtöjningsgodsFörtöjningstips Förtöjning vid bryggaFörtöjning båten

Källa: Atlanticas Säkerhetsguide

Brand ombord – brandförebyggande rutiner

av

Läs om vad man bör uppfylla för att försäkringen ska gälla och framför allt vad man bör göra för att ha så god säkerhet som möjligt ombord. Vad gäller för handbrandsläckare, fasta släcksystem, tankning, matlagning, start av värme.

 

 

 

 

Handbrandsläckare
I försäkringsvillkoret krävs SlS-märkta handbrandsläckare i lägst klass 1 AB eller ABE. Det betyder att de innehåller två till tre kg pulver som kan släcka bränder i såväl fibrösa material (trä, papper och textilier) som bränder i bensin, oljor, plast och liknande.

Pulvret är inte elektriskt ledande. SlS-märkningen garanterar att släckaren fyller ett antal högt ställda och viktiga krav på säkerhet och funktion.

En båt kortare än 10 m skall ha minst en släckare, över 10 m minst två stycken.

Utöver kraven kan det vara bra att komplettera med en SlS-märkt kolsyresläckare vid pentryt som ger en “ren” släckning i händelse av brand där.

Har kolsyresläckare använts under däck, eller i ett slutet rum, måste de utrymmas omedelbart. Kolsyran kan kväva den som är kvar.

Har man löst ut en pulversläckare och skall städa bör man använda en kraftig dammsugare. Vatten eller blöta trasor gör det hela svårare och kan ge frätskador.


Fasta släcksystem
Alla båtar med inombordsmotorer bör, oberoende av bränsletyp, ha en sprinkleranläggning då det är mycket svårt att släcka med handbrandsläckare under durkar, bakom motorer och skott. Fasta anläggningar finns med pulver, kolsyra eller vattendimma som släckmedel.

Ett fast släcksystem ersätter inte försäkringsvillkorens krav på handbrandsläckare.


Tankning
Före tankning skall motorn stängas av. Släck kylskåpslåga, fotogenkök eller annan låga, även i “slutna” förbränningssystem. Låt helst alla i besättningen gå iland och stanna där till dess att motorn har startats och det är dags att kasta loss.

Under hela tankningen måste påfyllningspistolen hållas med metallisk kontakt mot påfyllningsbeslaget så att ingen gnista uppstår genom elektrostatisk uppladdning. Den spänning som uppstår vid fritt fallande bränslestråle kan bli mycket hög.

Lösa bränsletankar får inte fyllas på ombord.

Endast godkända förvaringsdunkar får användas. Om 50 liter bränsle fylls på trycks 50 liter explosiv bränslegas tyngre än luft ut ur tanken. Tänk på att kallt bränsle från cisternen vid en bensinstation expanderar kraftigt en varm sommardag. Fyll därför inte tanken helt.

Var noga med att ventilera motorrummet under minst 2 minuter före start.

Skylt om detta bör finnas vid förarplatsen. De flesta bränder inträffar vid start efter tankning.

Matlagning
Tändning av spisar skall göras med stor försiktighet. Kontrollera att läckage vid röranslutningar inte förekommer. Se vidare till att brännbara inventarier, såsom textilier, papper mm inte finns i närheten av öppen låga. En förutsättning för trygg användning är regelbunden tillsyn.

Påfyllning av spisens behållare är alltid förenad med risker. Har spisen löstagbar bränslebehållare skall den fyllas utanför båten. öppen eld får inte förekomma. En rejäl tratt bör alltid användas.

Eventuellt spill torkas upp innan spisen tänds. Tänk på att sprit ger speciellt lättantändliga explosiva gaser.

Start av värmare
Vid start av båtvärmare gäller samma regler som för båtspisar. Stora krav bör ställas på värmarens funktionssäkerhet eftersom den sällan övervakas kontinuerligt.

Ibland används fristående värmeapparater som placeras i slutna utrymmen. I sådana fall måste man ovillkorligen se till att tillräckligt med förbränningsluft tillförs och att avgaserna ventileras bort. I annat fall föreligger stor risk för förgiftning. En god ventilation ger även mindre kondens. Använd endast utrustning för marint bruk. Följ tillverkarens bruksanvisning.

 

LÄS MER OM BRAND OMBORD:

Bränslesystem

Elsystem

Gasolinstallationer

Motorer

Åtgärder vid och efter brand  

 

 

Källa: Atlanticas Säkerhetsguide

 

Brand ombord – motor

av
Motorrumsventillation

Motorrumsventillation

Motorrum för inombordsmotor skall vara väl avskilt från övriga delar av båten. Detta gäller även utombordsmotor som monteras i motorbrunn inne i båten. För att minska brandrisken skall motorn och motorrummet regelbundet rengöras.

Allmänt

Lösa föremål får inte förvaras i motorrummet.

Isoleringen i motorrummet skall ha en oljetät yta som är svårantändlig.


Förgasare
Flamdämpare/luftrenare till förgasare skall alltid vara väl fastsatt. Är motorn försedd med sk stigförgasare (luftintag nedåt) måste en droppskål för spillbensin finnas under förgasaren.


Avgassystem
De delar av avgassystemet och/eller turboaggregat som kan få en yttertemperatur över 80 skall isoleras eller förses med skydd samt monteras på sådant avstånd från brännbart material att detta inte kan antändas.

I båtar med sjövattenkyld avgasslang bör varnare för kylvattenbortfall finnas.

Avgasslangar skall vara godkända och monterade med dubbla slangklämmor av syrafast material.

Avgasutsläppet bör ligga minst 100 mm över vattenlinjen på båtar som har utsläpp genom bordläggning. Avgasledningen skall dras så att någon del av den ligger minst 350 mm över vattenlinjen.


Ventilation
Motorrummets ventilation skall vara avpassad för motorns luftbehov och värmeavgivning. Ventilation måste ske genom separata till- och frånluftsöppningar. Dessa bör placeras på var sin sida om motorn.

Motorrummet skall dessutom ha en naturlig ventilation till båtens utsida, vid bensindrift även fläkt avsedd för motorrumsventilation från botten av motorrummet.

Kontrollera med Din motorleverantör om lämpliga dimensioner på ventilationsslangarna och motorrumsfläkt.

Det är särskilt viktigt att motorrummet i sin nedre del är tätt mot båtens övriga utrymmen eftersom bränslegas är tyngre än luft.

Motorrum skall ventileras under minst 2 minuter innan start.


Övriga installationer
Vid installation av kamin, spis, ugn, kylskåp etc. skall alltid tillverkarens instruktioner följas. Speciellt viktigt är att ventilationen i boutrymmen är god när apparater med någon form av förbränning används.

Träytor och textilier samt annat brännbart material får inte finnas i närheten av öppen låga eller heta ytor, utan måste skiljas från dessa med flamskydd av isolerande material.

LÄS MER OM BRAND OMBORD:

Bränslesystem

Elsystem

Gasolinstallationer

Brandförebyggande rutiner och brandsläckare

Åtgärder vid och efter brand  

 

 

Källa: Atlanticas Säkerhetsguide

 

Brand ombord – gasolinstallationer

av
Brand ombord - Gasol

Brand ombord - GasolGasol är tyngre än luft. Därför rinner den ner i båtens lägst belägna delar om den läcker ut. Tränger den in i utrymmen med öppen låga eller där risk för gnistbildning finns, uppstår lätt en explosion.

Gasolbehållare under däck eller i sittbrunn
För att förhindra att gas läcker ut i båten måste gasbehållaren placeras i ett gastätt dränerat utrymme avskilt från inredningen.

Utrymmet skall vara dränerat till bordläggningens utsida med slang eller rör som har en invändig diameter på minst 12,5 mm. Dräneringen skall mynna ovan vattenlinjen.

Gasoleldade förbränningsapparater
Spisar, kylskåp etc. skall vara av godkänd typ. Gasolapparater måste ha tändsäkring som automatiskt stänger tillförseln av gas om lågan slocknar.

Gasoleldade förbränningsapparater andra än spis skall ha sluten förbränning eller vara installerade så att förbränningssystemet är helt åtskilt från luften i båten.

Apparater avsedda för olika arbetstryck får inte kopplas till samma gasolflaska.

Gasolledningar
Om endast en apparat är ansluten och ledningslängden är max 1,5 m får gasolslang av högtryckstyp användas hela vägen.

Mellan kopparrör och gasolflaska/reducerventil skall gasolslang av högtryckstyp användas. Den får vara högst 1,0 m lång. Vid skarvning av rör skall antingen lödfria rörkopplingar avsedda för gasol användas eller så skall skarvarna hårdlödas. Rör, där slang monteras, måste förses med nippel för gasolbruk. Slangen monteras med slangklämma.

Rörledningar avslutas med avstängningsventil till varje apparat. Ledningar måste vara väl fästade med klammer och försedda med nötningsskydd vid skottgenomföringar.

Kontroll av gasolsystem
Kontrollera regelbundet att gasolsystemet är tätt. Detta kontrolleras lättast med en fast monterad läckindikator varje gång ventilen på gasolbehållaren öppnas.

Saknas läckindikator bör kontroll ske vid varje tillfälle som gasolbehållaren byts ut eller minst en gång per säsong. Detta sker genom att man öppnar alla ventiler men låter, liksom då läckindikator finns, förbrukningsapparaterna vara avstängda. Därefter penslas alla ledningar och skarvställen med såpvatten eller sprayas med läckagespray. Bubblor betyder att systemet läcker. 

En bra varnare mot läckande gasol är Din egen näsa. Lär Dig och Din familj att känna igen gasollukten.

LÄS MER OM BRAND OMBORD:

Bränslesystem

Elsystem

Motorer

Brandförebyggande rutiner och brandsläckare

Åtgärder vid och efter brand  

 

 

Källa: Atlanticas Säkerhetsguide

 

Är ditt bränslesystem brandfarligt?

av

Bensin- och dieselolja avger gas som blir brandfarlig när den blandas med luftens syre. Hur säkert är ditt bränslesystem? 
Gå igenom vår checklista och kör säkrare. 

 

Gasblandningen som bildas är tyngre än luft och rinner därför ner i de lägst belägna delarna i båten. Motorn, som vanligen är lågt placerad, kan tända gasen genom t ex gnistbildning i generatorn eller startmotorn. Här är förslag på några sätt man kan undvika detta.

Bränsleledningar

– Påfyllningsbeslaget måste vara monterat gastätt mot däck så att bränslegas och spill inte kan rinna in i båten.

– Ledningen från däck till tank skall ha en invändig diameter på minst 38 mm. Tanken skall dessutom vara försedd med en ventilationsledning som monteras -gastätt genom bordläggningen. Ledningen skall ha en invändig diameter på minst 12 mm och vara försedd med flamdämpare, t ex metallnät, i röret vid bordgenomföringen.

– Ledningar för bränslepåfyllning och avluftning skall vara av godkänt bränslebeständigt material. Slangar monteras med dubbla slangklämmor av syrafast material.

– Ledningar mellan tank och motor skall vid bensindrift vara av glödgat kopparrör.

– Närmast motorn används en kort flexibel slang. Den skall vara godkänd för bränsle och ha maskinellt monterade anslutningar.

– Vid dieseldrift kan godkända flexibla bränsleslangar godtas mellan tank och motor. Avstängningskran skall finnas intill tanken så att bränsleflödet kan stoppas vid ledningsbrott.

– Skottgenomföringarna måste förses med nötningsskydd.

– Bränsleledningar måste kontrolleras regelbundet. Läckage får inte förekomma i någon del av systemet.

– Ledningarna får inte monteras så att bränsle vid ett eventuellt läckage kan droppa på varma avgasdelar. Detta gäller även dieselbränsle.

Jordledning
– Bränslesystemets alla metalldelar, från påfyllningsbeslag via rör, slangar, till tank mm skall vara ordentligt jordade med en separat mångtrådig jordkabel till motorn.

Bränsletank
– Tanken skall vara fast monterad och placerad så att den är möjlig att inspektera. Utrymmet måste vara ventilerat och luft skall cirkulera runt tanken.

– Fasta bensintankar skall vara utförda i rostfritt stål eller sjövattenbeständig aluminium.

– Avtappningspluggar, nivåglas eller liknande får inte förekomma på bensintankar.

– Bensintankar får inte vara placerade i motorrum.

– Bränsleledningar med avstängningskran dras från tankens ovansida. För dieseltank, som är lätt åtkomlig för inspektion, godtas bränsleuttag med avstängningskran i tankens nedre del.

Godstjockleken för olika material får inte vara mindre än:
– Utvändigt korrosionsskyddat stål 1,5 mm
– Sjövattenbeständig aluminium 2,0 mm
– Rostfritt stål 1,25 mm
– Polyeten 5,0 mm
– Glasfiberarmerad polyester 4,0 mm

Lös tank för utombordsmotor fästs i båten med spännband så att den lätt kan tas iland för tankning. En lös tank får inte ha större volym än 25 liter.

Mellanlägg under spännband och under tank bör vara av material som inte binder fukt.

LÄS MER OM BRAND OMBORD:

Elsystem

Gasolinstallationer

Motorer

Brandförebyggande rutiner och brandsläckare

Åtgärder vid och efter brand  

 

 

Källa: Atlanticas Säkerhetsguide

 

Förtöjning vid brygga

av

Alla anordningar på brygga, kaj eller annat som förtöjningen skall fästas i måste kontrolleras så att pollare och ringar sitter ordentligt fast och håller för den båt som skall förtöjas.

PERMANENT FöRTöJNING VID BRYGGA

 

Förtöj alltid för storm!

Vid brygga
Detta gäller även om Du hyr eller lånar en plats.

Brygga – akterpålar
Används pålar måste Du se till att de är oskadade, ordentligt nedslagna och riktigt dimensionerade. Pålar på djupt vatten kan fjädra och medföra skador på båten.

Förtöj i pålen på den punkt som är lämpligast med hänsyn till det normala vattenståndet. Tänk på att en kraftig förändring av vattenståndet kan medföra att förtöjningen slackar. Då krävs ett ordentligt avstånd mellan båt och brygga för att undvika skada. Exceptionellt lågvatten kan få som följd att båten blir hängande mellan förtöjningspunkterna.

Linorna skall ha skyddsklädsel på alla ställen där nötningsrisk finns. Den
breda båten med två pollare i aktern bör förtöjas med linorna i kors. Det ger minsta rörelse i sidled.

En förutsättning för att båtarna inte skall komma i kontakt med varandra är att intilliggande båtar förtöjs på samma sätt. Diskutera med Båtgrannen om bästa sätt.

Brygga -Y-bommar
Förtöjning vid flytbryggor och pontoner kan vid sjö och svall medföra svåra ryck i förtöjningarna eftersom båt och bommar kommer i otakt. Det ställer särskilt stora krav på avfjädringen.

Bomförtöjning är lämplig på flytbryggor och fasta bryggor i skyddade lägen där vattenståndsförändrin-garna är måttliga. Tillverkarna ger besked om största båtlängd och övriga praktiska detaljer för den valda bomtypen. Det är viktigt att beslag och infästningar är oskadade och av betryggande dimension.

Tänk på att fendrarna måste hänga fritt mellan skrov och bom. Om inte, arbetar sig fendrarna upp och båten kan skadas.

Brygga – boj
Detta förtöjningssätt bör undvikas om vattendjupet är mer än 6 meter. Vid större vattendjup blir bojkättingen så lång att båtarna svänger för mycket i sidled.

Kättinglängden skall anpassas till vattendjupet. För att uppnå god ryckdämpning mellan bojtyngd och båt bör bojkättingens längd inte understiga 1,5 ggr vattendjupet vid medelvattenstånd.

Förtöjningsanord-ningar som fungerar enligt andra principer bör väljas med försiktighet.

Beträffande boj, kättingdimension och bojtyngd se: Förtöjningsrekommendationer

Läs mer:
Förtöjning på svaj vid boj
Förtöjningsgods
Förtöjningstips
Förtöjning båten

Källa: Atlanticas Säkerhetsguide