Köpa båt från Danmark

Hugo Tiberg svarar på frågan: Hej! Jag har sneglat på en båt Mascot som jag funnit i Danmark via mäklare.

FRÅGA:  Köpa båt från Danmark?
Hej! Jag har sneglat på en båt Mascot som jag funnit i Danmark via mäklare. Priserna redovisas med dansk moms. Vad innbär det? Kan jag dra bort momsen som svensk köpare? Kan jag använda kryssarklubbbens kontrakt eller annat?

Hälsningar
Jan Askerblom
Ingarö

SVAR:
Om du köper båten ny för att använda den i Sverige ska dansk moms avdras och svensk moms betalas. Det är dock samma momssats, så det gör ingen skillnad för din del.

Köper du båten begagnad av en privatperson är det ingen moms, liksom i Sverige.

Kryssarklubbens kontrakt går bra att använda, och du kan hänvisa säljaren till att samma köplag gäller om han konstrar. Men är det en ny båt kräver nog båthandlaren att du använder hans kontraktsformulär.

Hugo Tiberg

Båtförsäkring utomlands

Hugo Tiberg svarar på frågan om hur man försäkrar sin båt som ligger utomlands.

FRÅGA:
Försäkring
Hur bör man försäkra en båt som ligger vid Medelhavet hela året?

MVH Kjell

SVAR:
Lämpligast hos Alandia, vilket kräver att man är medlem i Medelhavsseglarna.

Hugo Tiberg

Katt till Medelhavet?

Fråga om att ta med sig djur utomlands – Hugo Tiberg svarar.

FRÅGA:
Katt till Medelhavet?
HEJ!

Vilka tillstånd behövs för att segla med två katter till och från Medelhavet via kanalerna? Jordbruksverket svarar inte entydigt på frågan!
/Niklas

SVAR:
Djuren behöver veterinärsintyg om rabiesvaccination såsom veterinären klargör.
Hugo Tiberg

Köp nu – hämta sedan

Fråga till Hugo Tiberg: Jag står i begrepp att köpa en motorseglare privat. Båten är byggd 1976 och köpesumman rör sig om 80–85 000 Kr. Jag har tillsammans med en kamrat nyligen provseglat och undersökt båten, och allt tekniskt verkade tillfyllest. Jag har följande fem frågor…

FRÅGA:  Köp nu – hämta sedan?
Hej!
Jag står i begrepp att köpa en motorseglare privat. Båten är byggd 1976 och köpesumman rör sig om 80 – 85 000 Kr. Jag har tillsammans med en kamrat nyligen provseglat och undersökt båten, och allt tekniskt verkade tillfyllest. Det tänkta scenariot är att göra upp affären nu och segla upp båten nästa säsong. (Jag bor i örnsköldsvik – båten finns i Karlskrona, avstånd ca 500 distans). Säljaren har nu mastat av och lagt båten i vinterförvaring inomhus.

Mina frågor är:

1. Jag tänkte föreslå säljaren att jag betalar hälften nu, och resten vid leverans. Är det en vettig idé?

2. I kontraktet bör man väl kunna skriva in en specifikation över vad som medföljer i leveransen och att säljaren bistår med hjälp vid sjösättning och påmastning (vilket han muntligen redan lovat)?

3. Jag har inte kunnat besikta båten undertill, utan provade den i vattnet. Bör jag skicka dit en auktoriserad besiktningsman för kontroll, nu när båten är lagd på land? Kan säljaren annars hävda att jag inte uppfyllt undersökningsplikten?

4. Kan man friskriva sig i kontraktet på så sätt att jag får häva köpet om båten, i motsats till vad säljaren bedyrar, uppvisar skador eller problem under vattenlinjen? Har säljaren isåfall rätt att behålla dellikviden?

5. Hur fungerar det med försäkringen under denna mellanperiod, alltså från när jag tecknat kontraktet och betalt dellikviden, fram till leveransen? Det bör väl vara säljarens ansvar?

Med vänlig hälsning (och förhoppning om snabbt svar)
/Karl-Olov Sandin
Örnsköldsvik

SVAR:
Svar fråga 1:
Säljaren är i och för sig bunden även av en mindre handpenning, men han kan nog vara tveksam att godta en sådan, och jag kan väl tänka mig att halv betalning kan vara rimlig. Betalningsvillkoret måste i kontraktet uttryckas tydligt som en delbetalning, inte en handpenning som förfaller i händelse av brutet köp.

Som skydd mot säljarinsolvens måste det finnas ett meddelande om köpet till det varv som förvarar båten. SXKs köpekontrakt har ett särskilt formulär som skickas till förvaren, med kopia åter som bevis till köparen. Där bör dock tillskrivas att säljaren har tillgång till båten fram till din slutbetalning, eftersom det måste vara den normala ordningen.

Svar fråga 2:
Ja, SXKs kontraktsformulär har en lista som bilaga och plats i kontraktet att fylla i särskilda åtaganden.

Svar fråga 3:
Du bör lämpligen låta kontrollera botten ordentligt, särskilt om det rör sig om ett glasfiberskrov. Om du inte gör det bör du kräva en garanti av säljaren att båten inte har plastpest eller skador under vattenlinjen.

Svar fråga 4:
En garanti för sådana skador medför att säljaren svarar för dem, och i händelse av väsentliga fel får du då häva köpet och återbetalning av likviden.

Svar fråga 5:
Enligt köplagen bär säljaren risken för båten intill dess leverans.

Hugo Tiberg

 

Sälja båt till Finland

Frågor till Hugo Tiberg: Är det något speciellt att tänka på när man säljer båt till Finland? Köparen är intresserad av att båten ligger kvar här i Sverige till våren. Kan SXK standardformulär för båtförsäljning användas? …

FRÅGA:
Sälja båt till Finland
Är det något speciellt att tänka på när man säljer båt till Finland? Köparen är intresserad av att båten ligger kvar här i Sverige till våren. Kan SXK standardformulär för båtförsäljning användas? Är båten att betraktad som levererad även då den finns kvar här? Bör jag ta hela köpeskillingen nu och är det brukligt? Vad händer om båten skadas eller på annat sätt inte överensstämmer med avtalet när den levereras i vår? Etc?

Med vänlig hälsning
Göran Wellerstrand

SVAR:
Svenska Kryssarklubbens formulär går bra vid försäljning till Finland, som har samma köplag som Sverige, och det är dessutom det naturliga om köpet görs upp här och båten finns här.
Om köparen låter båten förvaras hos någon för hans räkning är den att anses som levererad. SXK:s kontrakt har en särskild formulärdel med meddelande till varv eller klubb där båten ligger, med kopia till köparen som bevis.
Det är rimligt att använda den lösningen, eftersom du annars inte kan vara säker på att ha båten såld. Om säljaren tar emot båten här och själv lägger upp den är den förstås också levererad. Den frågan har inget med köparens medborgarskap att göra.
Om köparen tar över båten och meddelar varv/klubb att den ligger för hans räkning är det köparen som disponerar den, och det är normalt att han ger full betalning bortsett, möjligen, från ett mindre belopp som funktionsgaranti om han inte seglar båten före uppläggning.
Om köparen tagit över båten såsom jag sagt och betalat priset är det han som bär risken för fortsatta skador. Det kan dock bli diskussion om huruvida konstaterade skador fanns redan tidigare, och därför rekommenderas en besiktning inför övertagandet. Om ni inte kan enas om att köparen tar över båten redan nu, är det lämpligt att han får betala en handpenning, förfallen om köparen avstår från fullgörande, men att båten får ligga på uppläggningsplatsen för din räkning. Det är då du som står för försäkring, och varvs/ klubbmeddelandet ska inte användas.

Hugo Tiberg

 

Tänk efter och håll branden borta

Brand ombord - allmänt

Brand ombord - allmäntEn båt som förvandlas till ett eldhav är en upplevelse som ingen vill vara med om. Här gäller det inte enbart att hålla huvudet kallt och försöka bemästra branden. Det är mycket Du kan göra i förebyggande syfte. Tänk efter före!

 

Allmänt
Dessa anvisningar går ut på att förhindra att brand uppstår i båten. De ger också råd om hur Du skall bete Dig om brand trots allt uppstår.

För att en brand skall kunna uppstå krävs det:
– Brännbart ämne.
– Syre.
– Värme.

Ombord i båten finns gott om brännbara ämnen.

 

Utöver drivmedel finns skrov, inredning och tillbehör som, om de är av trä, plast eller textilier, brinner bra.

– Syre finns i omgivande luft.

– I båten finns värmekällor: Motorer, spisar, kylskåp, värmeanläggningar, fotogenlampor etc. Hög värme kan också uppstå i elsystemet.

LÄS MER OM BRAND OMBORD:

Bränslesystem

Elsystem

Gasolinstallationer

Motorer

Brandförebyggande rutiner och brandsläckare

Åtgärder vid och efter brand  

 

 

Källa: Atlanticas Säkerhetsguide

 

 

Nödraketer – rätt och fel

Regler för användning av nödraketer.

Regler för användning av nödraketer.Det är viktigt att ha nödraketer eller nödbloss med ombord. Men lika viktigt är att veta hur de fungerar.
Jonas Ekblad beskriver hur fallskärmsraketer, handbloss och röksignaler ska användas – och när.

Fallskärmsraketer

Fallskärmsraketer stiger högt, lyser starkt och är i första hand lämpliga för att väcka uppmärksamhet på långt håll. De syns både på dagen och på natten. Det finns exempel på hur personer stått i Visby en klar natt och iakttagit raketer uppsända inifrån Kalmarsund – alltså på andra sidan öland!

Det finns också situationer med nödställda som avfyrat nödraketer nära handelsfartyg som inte reagerat. En förklaring kan vara att de stiger så högt att en vakthavande, som står ett stycke in på kommandobryggan, inte ser dem därför att taket skymmer.

För att raketen ska dala rakt ovanför dig kan du möjligen sikta cirka femton grader i medvind vid avfyrningen. Raketen söker sig mot vinden på vägen upp.

Handbloss

Handblossen tänds när räddningen är nära och visar positionen exakt till skillnad från raketerna. Precis som fallskärmsraketerna kan handblossen synas rätt bra även på dagen.

Röksignaler

Röksignalerna är endast till nytta i dagsljus. De kan synas bra vid flygspaning. De handhållna varianterna avger rök ungefär en minut och det kan vara i minsta laget. Om man ska satsa på röksignaler är det bästa valet burkar som slängs i sjön och avger rök i minst tre minuter. Släng dem i lä så att inte röken driver in över båten eller flotten. Det är mycket obehagligt att bli insvept i röken.

Handhållna röksignaler lämnar vi därhän eftersom deras nytta är tveksam. De har dålig kapacitet. I blåsigt väder riskerar röken att bara bli en liten strimma. IMO har inte formulerat några krav på dem.

Utöver de pyrotekniska nödsignaler som nämnts finns ett antal enklare signaler liknande de så kallade “pennraketerna”. De kastar ut röda raketer av någon sort. Gemensamt för dem är att stighöjder och brinntider inte kan mäta sig med de IMO-godkända signalerna.

För mer professionellt bruk finns signalpistoler som kan sända ut rätt kraftfulla signaler och till och med fallskärmsraketer. Det mesta i den här vägen, från pennraketer och uppåt kräver vapenlicens och är inte ett förstahandsval för fritidsbåtsbruk.

Läs också om:
Hur du kollar dina nödraketer
Verkliga händelser med nödsignaler till sjöss
Fem frågor och svar om nödraketer
Krav på nödsignaler

Text Jonas Ekblad

 

 

Förtöj båten på bästa sätt

Förtöj båten på rätt sätt.

Förtöj båten på rätt sätt.Som erfaren båtägare känner du till “att rätt angöra en brygga”. För att vara på den säkra sidan, ta del av våra rekommendationer som tar upp det du bör tänka på. Läs igenom våra råd och tips för rätt förtöjning.

 

Pollare och knapar
Båten ska vara utrustad med beslag som gör att den kan förtöjas på ett säkert sätt.

Pollare, knapar, ring- och öglebultar etc måste vara så stora att förtöjningsgodset kan göras fast ordentligt i dem. De skall vara så kraftiga och väl monterade att de håller för extra stora påkänningar, t ex vid bogse-ring eller extremt hårt väder.

De måste vara väl rundade så att tågvirket inte utsätts för nötning. Fastsättningen i skrovet sker med genomgående bultar – helst av rostfritt stål. Förstärkningar måste finnas på undersidan av beslaget så att inte pollare och knapar lossnar vid kraftiga ryck.

Många mindre och äldre båtar har som standard förtöjningsanordningar avsedda för skyddade insjöar men används också vid våra oskyddade uster.

Kontrollera beslagen i Din båt och förstärk eller byt ut dem om så behövs.

Halkipar och klys
Om halkipar och klys används måste de vara så stora att de “sväljer” tågvirket med dess skyddsklädsel (t ex plastslang).

Tänk på att inte använda halkipar och klys om det finns risk för att båten hamnar lägre än bryggan.

Byglar
Saknar båten knapar får båtar med en vikt av högst 200 kg förtöjas i byglar av rostfritt stål. Förstärkning på insidan ska finnas i såväl för som akter.

Om ögle- eller ringbultar används i stället för byglar skall även de vara av stål, som är rostfritt eller galvaniserat, och kraftigt dimensionerade.

Använd gärna “Locktite” vid montering av muttrarna så dessa inte gängar upp sig.

Förtöjningsfjädrar
En båt vars förtöjning kan springa av genom ryck är inte rätt förtöjd. Någon form av ryckutjämning måste finnas. Förtöjningsfjäder av stål måste alltid säkras med kätting.

Ryckdämpare i gummi måste ha en storlek som passar för det tågvirke båten behöver.

Såväl för- som akterförtöjningar bör ha ryck-dämpare. Vinden kan vända!

Läs mer:
Förtöjning på svaj vid boj
Förtöjningsgods
Förtöjningstips
Förtöjning vid brygga

Förtöjningsrekommendationer

Källa: Atlanticas Säkerhetsguide

 

Stöld och inbrott

Stölder av båt.

Stölder av båt.Stölder och inbrott ökar lavinartat. Fler och fler får svårare att hålla fingrarna i styr och skadekostnaderna skjuter i höjden. Med vanligt sunt förnuft i kombination med normal aktsamhet undviker Du många påhälsningar.

“Skylta” inte med Dina värdesaker och se till att båten, motorn och övriga stöldbegärliga tillbehör är ordentligt låsta eller inlåsta.

I slutet av denna artikel hittar Du checklistan. Den är en sammanfattning av Atlanticas aktsamhetskrav. Pricka av den så kan Du med gott samvete lämna båten i den förvissningen om att allt som skall göras är gjort.

Försäkringsbolaget Atlanticas krav

Godkänd låsutrustning:

* Vid dessa tillfällen krävs godkänd låsutrustning:
– Motorlås på alla utombordsmotorer mindre än 50 hk (37 kw).
– Då båten står på trailer skall trailern vara låst eller fastlåst. Låskravet gäller även då trailern är kopplad till bilen.
– “LåstBåtFörsäkring”, båten skall vara fastlåst med godkänd klass 3-utrustning vid hemmabryggan.

* Motorlås
Godkända motorlås till utombordmotorer:
– Hillock motorlås (grönt lock).
– Hillock bultlås (grönt lock).
– Safequip motorlås.
– Safequip bultlås.

* Trailerlås
– Kätting och hänglås klass 2 för båtar upp till 200 kg.
– Kätting och hänglås klass 3 för båtar över 200 kg.
– Alko-Kober kullås.

* Låsutrustning för “LåstBåtFörsäkring”
– Stävbygel, hänglås/Daric Båtlås och kätting av ythärdat eller rostfritt stål, klass 3 (10-12mm).
– I bryggan låser du i klass 3-godkänt brygglås, Y-bom, runt stock eller i annat fast föremål. Enkel galvad förtöjningsring duger ej.

* Elektronisk startspärr “NautiLock”
– För motorbåtar med inom- eller utombordsmotor. Ett krav för vissa specialförsäkringar.


Personliga tillhörigheter

Personliga tillhörigheter måste förvaras inlåsta när Du inte är ombord. Exempel på personliga tillhörigheter är mobil-telefon, fiskeredskap, verktyg och kläder.

Elektronik i bygel

Ekolod, VHF-radio eller annan utrustning som är monterad i bygel eller kassett anses inte som fast monterad och måste låsas in eller tas hem när Du lämnar båten.

Töm båten innan Du tar upp den!

När Du sjösätter Din båt eller tar upp den på land är det ett ypperligt tillfälle för tjuven.Här ger vi Dig en del råd och tips som försvårar och minimerar skadegörelse:
– Ta av eventuell utombordare samma dag som båten tas upp på land.
– Montera av drevet eller förse det med kodade låsmuttrar.
– Ta hem stöldbegärlig elektronik och lösa bränsletankar.
– Undvik att skylta med vad Du har! Göm undan stöldbegärlig utrustning.

Vinterförvaring av båt och utrustning

Då båten vinterförvaras eller är uppställd på land längre än 14 dagar, om inte hela båten förvaras inlåst, får viss utrustning inte förvaras ombord. Detta gäller framförallt utombordsmotor under 100 hk, radioapparater, lös elektronik, livflotte mm.

Vinterförvaring av båt och utrustning

Då båten vinterförvaras eller är uppställd på land längre än 14 dagar, om inte hela båten förvaras inlåst, får viss utrustning inte förvaras ombord. Detta gäller framförallt utombordsmotor under 100 hk, radioapparater, lös elektronik, livflotte mm.

Undantag för avmontering av utombordsmotor mellan 50 och 100 hk medges om dubbla godkända motorlås används. En extra självrisk på 5000 kr tas dock ut vid eventuell stöld.

Lägre självrisk

Vid uppfyllda låsvillkor för LåstBåtFörsäkring reduceras självrisken med 2 000 kr vid stöld eller stöldförsök av hela båten. Om NautiLock eller av Atlantica godkänt aktivt söksystem är monterat utgår ingen självrisk vid sådan skada.

Duolock drevlås ger självriskbefrielse vid stöld av drev under vinterförvaring.

Utrustar du båten med något av följande stöldskydd minskas självrisken med 1000 kr vid stöld eller stöldförsök:
– Godkänt stöldlarm.
– Löstagbar ratt (snap off).
– Hydraulstyrningslås.
– AWard elektronisk märkning.
– Kodade låsmuttrar för drevet (gäller vid stöld av drevet under vinterförvaring på land).

Frivilliga båtregistret

Det är alltid viktigt att snabbt komma i kontakt med båtägaren. Detta gäller när båten:
– Håller på att slita sig, sjunka eller välta på land.
– Har slitit sig och ligger och driver herrelös.
– Har haft påhälsning av tjuvar.
– Har stulits.

I dessa situationer gäller det att handla snabbt för att spara stora värden. Registret är avgiftsfritt och får inte användas kommersiellt.

Anmäl Din båt till frivilliga båtregistret!

Om du råkar ut för stöld

Anmäl stölden omgående till polisen och ditt försäkringsbolag. Med skadeanmälan till Atlantica skall Du bifoga kvitton och garantisedlar på det stulna. Därför är det viktigt att Du sparar på inköpshandlingarna. Dessa styrker innehavet och underlättar skaderegleringen.

Vid alla inköp skall Du kontrollera att uppgifterna på kvittot stämmer överens med varans tillverkningsnummer. Detta gäller speciellt skrov- och motornummer.

OBS! Förvara ej inköpshandlingar ombord!

Checklista Stöld & Inbrott

Kontrollera att:
– Utombordare mindre än 50 hk är låst med godkänt motorlås.
– All lös utrustning är inlåst, även ekolod och radio monterad i bygel/kassett.
– “LåstBåtFörsäkrad” båt är fastlåst vid hemmabryggan med godkänd utrustning = klass 3.
– Trailern är låst med godkänt lås, om båten står på den.

Inför uppläggning/vinterförvaring montera av/tag hem:
– Utombordare mindre än 100 hk
(Undantag för motorer 50 till 100 hk se text ovan)
– Radioapparater.
– Löstagbar elektronik.
– Livflotte.
– Personliga tillhörigheter.

Kan Du bocka av checklistan uppfyller Du Atlanticas aktsamhetskrav enligt försäkringsvillkoret.

Källa: Atlanticas Säkerhetguide

 

 

 

Varning för höghastighetsfärjor

Jonas Ekblad har talat med kaptener på höghastighetsfärjor och ger råd om hur man undviker att bli träffad.

I flera år har det förekommit snabb färjetrafik från hamnar som Malmö, Göteborg, Nynäshamn och Simrishamn.

Den som färdas i en båt som gör fyra till sex knops fart – vanlig segelbåtsfart för segel eller motor – kan inte göra mycket för att manövrera sig ur vägen för ett fartyg som går sju eller tio gånger så fort. Snabbfärjan syns först som lite stänk borta vid horisonten. Några minuter senare är den framme. Det är inte realistiskt att någon i en långsam båt ska hinna bedöma kollisionsrisken och göra en undanmanöver. Det räcker att rorsman på färjan vippar till lite med sin styrspak så är förutsättningarna helt förändrade.

Båda händelserna aktualiserar behoven av särskilda regler för trafiken med snabbfärjor.

Vi som är intresserade av att överleva kan ändå vidta några åtgärder för att minska riskerna. Följande lista har gjorts upp i samråd med Anders Werner som är befälhavare på HSC-färjan “Patricia Olivia”.

Så här bör du göra:

– Försök hålla reda på i vilka områden HSC-trafik förekommer och skärpa uppmärksamheten där. Undvik att segla i deras stråk i stiltje och försök att förkorta vistelsetiden där vid dålig sikt.

– Om möjligt ta reda på snabbfärjornas turlistor för att kunna undvika onödiga möten.

– Om du ska passera en led som trafikeras av HSC är det lämpligt att skärpa utkiken. Om en HSC skymtar vid horisonten: Chansa inte på att hinna över leden. Den är framme fortare än du tror! (40 knop = 0,66 sjömil/minut).

– Använda reglementsenliga lanternor i mörker och nedsatt sikt och ha dem tända hela tiden. Allt för många försöker spara ström genom att slå på lanternorna bara när de ser något fartyg närma sig.

– Ha en strålkastare i beredskap på natten. Använd den för att belysa dina segel. Om det är kris: Lys rakt mot bryggan på fartyget. (OBS! Bländningsrisken)

– Lyssna på VHF. Snabbfärjorna brukar ropa ut allmänna anrop på kanal 16 eller på hamnens trafikkanal när de lämnar kaj, när de närmar sig hamn eller en trång passage. I områden som har trafikövervakning (TIC eller VTS) kan du kontrollera i sjökortet vilken VHF-kanal som används och passa den så vet du vilken sjöfart som rör sig i området.

– Hissa radarreflektor. Radarreflektorernas effektivitet är omstridd men en stor och riktigt konstruerad radarreflektor gör ingen skada.

– Om du navigerar med navigator: Försök gissa vilka waypoints färjorna använder. Lägg din egen rutt ett stycke vid sidan av yrkessjöfarten.

– Pass upp för svallvågorna. Svallvågorna från en stor snabbgående katamaran skiljer sig mycket från svallen efter ett konventionellt fartyg. Katamaranerna drar upp långvågiga svall – de har långt mellan vågtopparna och fortplantar sig snabbare än vanliga svall. Ute till havs är de långa svallen knappt märkbara. Vågornas längd och höjd är emellertid avgörande för när en våg reser sig och bryter på grunt vatten. över grunt vatten kan katamaranernas svall kan bli dubbelt så högt som svall från konventionella fartyg. Innan de långvågiga svallen når land bildas också ett utåtgående sug.

Svallen från katamaranerna utgör också en fara för förtöjda båtar. Den som ligger och fiskar vid abborrgrynnan lägger kanske inte ens märke till de långa vågor som snabbt närmar sig. Så plötsligt reser sig sjön och bryter. Riskerna är uppenbara och “Underrättelser För Båtsporten” innehåller i år en särskild varning för detta fenomen: “Vågor från dessa katamaraner i marschfart 35 – 40 knop kan bli cirka tre gånger större än från ett konventionellt fartyg i farter runt 20 knop.”

Badande bör också vara beredda på det sug som föregår svallen.

Läs mer om Olyckor med höghastighetsfärjor

Jonas Ekblad