Det rör sig om två former av det giftiga ämnet diphenylchlorarsine (Clark 1 och Clark 2)

– Vi har hittat väldigt låga halter i några av de individer som undersökts, men det här är ämnen som inte ska förekomma i havsmiljön, säger Christer Larsson på Havs- och vattenmyndigheten, HaV.

Något år efter andra världskriget dumpade de allierade ett 20-tal fartyg väster om Måseskär på cirka 200 meters djup. Undersökningar i början av 1990- och 2000-talet visade förhöjda halter av arsenik i bottensedimenten kring Måseskärsvraken, vilket kan tyda på att det finns senapsgas i området.

Senapsgas är en trögflytande och klibbig vätska som kan ge allvarliga brännskador vid direktkontakt med huden.

Struntar i varningarna
I sjökortet är området vid Måseskär utpekat som olämpligt för fiske, men data som Havs- och vattenmyndigheten och Sjöfartsverket tagit fram visar att det bland annat trålas mycket här. Vraken är även populära för fritidsfiske.

– Det kan röra sig om så mycket som 100 tråldrag om året i området vid Måseskär. Vraken fungerar som rev och fisk trivs i sådana områden, säger Christer Larsson, utredare på enheten för havsplanering och maritima frågor på HaV.

Havs- och vattenmyndigheten har nu undersökt om även fisk och skaldjur i området kan vara påverkade av giftiga ämnen. I höstas fiskades exemplar av torsk, rödtunga, havskräfta och valthornssnäcka upp och undersöktes för ämnen som ingår i kemiska stridsmedel.

– Proverna visar inga spår av senapsgas i de fiskar som undersöktes. Men vi hittade alltså spår av två andra kemiska stridsmedel i rödtunga och havskräfta, det hade vi inte trott att vi skulle hitta, säger Christer Larsson.

Angriper slemhinnor och orsakar kräkningar
De kemiska stridsmedel som HaV nu hittat spår av kommer med all sannolikhet från bomber som rostat sönder och som läcker ut sitt innehåll. Ämnena angriper i första hand slemhinnor och lungor och kan orsaka nysningar, hosta, huvudvärk, salivavsöndring och kräkningar hos människor.

– Det är allvarligt att vi hittat kemiska stridsmedel i fisk och skaldjur och i ett område där vi vet att det både pågår ett intensivt yrkes- och fritidsfiske. Vid trålning rörs även bottensediment upp som kan sprida de giftiga ämnena vidare, säger Christer Larsson.

Nödvändigt med ett förbud
– Vi ser gärna att det införs ett fiskeförbud i området vid Måseskär och vid andra dumpningsområden, men det är fråga som Sverige inte själv råder över.

HaV:s studie vid Måseskär omfattar 20 undersökta individer och i tre av dem hittades spår av Clark 1 och 2. Det rör som om låga halter, mellan 5 och 30 nanogram per gram, vilket är strax över de i dag lägsta mätbara nivåerna. I de undersökta torskarna och snäckorna hittades inga av de ämnen som mättes.

– Det går i dag inte att dra några slutsatser om varför vi inte hittade spår av kemiska stridsmedel i torsk och snäckor. Studien är för liten för att till exempel slå fast att de arterna inte kan ta upp de giftiga ämnena, säger Christer Larsson.

Tusen gånger värre i Japan
Medlen Clark 1 och 2 har hittats i grundvatten i Japan där man även sett genetiska effekter främst på småbarn. Halterna i de japanska proverna var dock cirka tusen gånger högre än de som nu hittats i fisk och skaldjur vid Måseskär.

– De funna halterna är inte farliga, men ämnena ska inte finnas i maten och fynden stödjer rekommendationen att inte fiska i området. Det är också viktigt att fortsätta undersöka vilka ämnen som finns i fisk och skaldjur i området, säger Salomon Sand, toxikolog på Livsmedelsverket.

Gamla krigsfartyg och ammunition dumpades inte bara på västkusten efter andra världskriget, även söder om Gotland finns ett stort dumpningsområde.

Totalt i Östersjön beräknas det finnas cirka 50 000 ton och i Nordsjön och Atlanten flera 100 000-tals ton. Sedan 1972 är det förbjudet att dumpa kemiska stridsmedel i havet.

Fynden vid Måseskär innebär att även fisken i Östersjön kan vara påverkad av kemiska stridsmedel. Där är det också betydligt större områden som använts för dumpning av ammunition.

Viktigt med nya undersökningar
– Vi behöver självklart gå vidare med nya undersökningar där vi tittar på fler arter, större områden och kanske även andra platser, säger Frida Åberg, utredare på enheten för havsplanering och maritima frågor på HaV.

– Det här är också frågor som berör flera myndigheter och det pågår också ett stort internationellt projekt om hur dumpade kemiska stridsmedel ska hanteras.

Analysen av farliga ämnen i fisk och skaldjur vid Måseskär kommer att ingå i en större rapport om Måseskärsvraken. Det finns runt 17 000 vrak längs Sveriges kuster.

Ett trettiotal vrak är akuta miljörisker
Av dem är 300 klassade som miljöfarliga och ett trettiotal av dem bedöms utgöra en akut miljörisk. som riskerar att läcka miljöfarliga ämnen som kan skada växter, djur och människor.

HaV ansvarar för att samordna arbetet med undersökning och sanering av sjunkna vrak i svenska vatten. I år inleds saneringen av ett av vraken, fiskefartyget Thetis i Skagerrak.

Foto: Sjöfartsverket