Samtliga lag har sjösatt och testar nu sina otroliga fartmaskiner för allt vad tygen håller. Och lite till…
Under torsdagens fartövningar på Auckland’s Waitemata Harbour så kapsejsade Team New Zealands 75-fotare Te Aihe.
Det är den första av alla nya 75-fotare som slår runt sedan sjösättningen i september. Och det trots att iallafall Nya Zeeländarna tidigare testat sin båt i vindar på 12 meter per sekund.
– Det var en riktigt fin dag och vi pressade båten hårt under ett antal manövrar runt en bojbana. Men så gjorde vi ett litet misstag i en gipp. Det blåste inte så mycket och det hela gick ganska lugnt till, säger unge skepparen Peter Burling.
Vindstyrkan ska ha varit tio knop, alltså fem meter per sekund, och båtfarten ungefär tre gånger så hög(!).
Det har pratats mycket om vad som skulle hända när en såpass stor båt kapsejsar. Här har vi svaret.
Ingen i besättningen kom till skada och båten kunde rätas upp med hjälp av en följebåt. Sedan fortsatte träningen i tilltagande bris på 15 till 18 knop i fyra timmar, vilket är minst sagt uppseendeväckande och imponerande då en liknande incident med en ytterst avancerad kappseglingsmaskin på hela 75 fot normalt innebär bogsering till hamn och sedan ett par veckors reparation.
– Vi är bara riktigt glada att det gick så smidigt att räta upp båten på en gång och att vi sedan kunde fortsätta att segla resten av dagen, fortsätter Burling lakoniskt.
Det här är en del av inlärningsprocessen.
Team New Zealand
Team New Zealand beskriver incidenten som “en liten whoopsie” och “en del av inlärningsprocessen”.
Det kommer knappast som en nyhet att en kapsejsning skulle kunna ske. Det gick egentligen som planerat då designen utformats för att lägga sig på sidan men inte slå helt runt, vilket reducerar risken för omfattande skador markant.
Skepparen Peter Burling har just kammat hem sin sjätte världsmästartitel i 49er och är tillbaka på hemmavattnet i bankappseglingsens mest prestigfyllda kategori – America’s Cup.
Men varför gick det då som det gick?
En rimlig förklaring till kapsejsningen kan vara att något gick fel med mjukvaran i kontrolsystemen eller att någon i besättningen gjorde någon sorts snedsteg. Resultatet blev i vilket fall att foilen inte gav tillräckligt rätande moment för att hålla den 75-fot långa besten upprätt. Ungefär som när en överriggad kölbåt tappar kölen.
Det är samtidigt märkligt då vi sett flera kraschlandningar tidigare där båten bara saktat in och fallit ner i deplacementsfart och därefter kommit upp på bärplanen och seglat vidare.
Men inget ont utan något gott. Alla högfartsmanövrar och även kapsejsningsincidenten ger värdefull data till alla ingenjörer som nu arbetar för fullt med designen och utvecklingen av båt nummer två som ska byggas och sjösättas 2020.
