Rätt profil på roder och köl är avgörande för greppet och farten. Här fortsätter Jimmy Hellberg sin serie om hur man optimerar sin båt för fart!
Jag har tidigare skrivit i artikeln om bottenfinish hur viktigt det är med riktigt bra finish på alla bihang. Formen är minst lika viktig, varför många kappseglare optimerar sina kölprofiler genom att spackla upp profilen efter optimerade kölprofilsmallar. Om man inte vill vara så seriös så bör man åtminstone se över fram och bakkant på både roder och köl och även se till att den form man har ändå är jämn och fin, speciellt på främre tredjedelen.
Börja med bakkanten och se till att ha den så vass som möjligt. Det är dock inte praktiskt möjligt att ha en rakbladsvass bakkant och vissa entypsregler har bestämda mått på hur tunn bakkanten på kölen får vara. Men se till att ha den så tunn som klassregeln tillåter. Anledningen är att desto mer av bakkanten som är ”avhuggen” desto större motstånd gör kölen eller rodret. Förhållandet är nästan linjärt och profilmotståndet dubbleras för varje 10% av kordan som är avhuggen.
Oftast är det ganska enkelt att bara spackla på bakkanten med epoxispackel och sedan slipa in formen så att den följer övriga profilen. Man brukar få lägga på spackel i några omgångar tills man får en bakkant som bara är ett par millimeter tjock. Runda inte av bakkanten då detta kan ge upphov till vibrationer, det är bättre att den är platt eller ännu hellre avslipad med en vinkel på 45° och rundad mot den avslipade sidan. Denna asymmetri påverkar inte lyftet men eliminerar i princip helt alla vibrationer.
Framkanten skall vara rund och jämn och får absolut inte ha några vassa hörn eller gjutrester kvar. Generellt kan man säga att det är bättre med trubbigare rund framkant än en för vass rund framkant. Olika profiler kräver olika radie på rundningen så vill man vara noggrann och ha ut max prestanda så måste man kolla upp vilken profil kölen och roder har för att kunna bestämma framkantens rätta radie.
Roder brukar oftast vara av såkallad NACA 00-profil men det är inte ovanligt att kölar gradvis ändrar profil från rot till botten så kolla profilen på flera ställen. För att ta reda på vilken profil kölen har så mäter man var längst kordan som kölen är som tjockast, man behöver också veta tjockleken och kordans längd. Sedan kan man söka reda på rätt profil.
Fler artiklar om att ge sin båt bättre prestanda:
Lär om skrovfriktion och gör din båt snabbare
Bästa tipsen för att optimera botten och öka farten
Vårrusta rätt och öka farten!
Oftast används någon av tre NACA-profiler, 00, 63 eller 65 med varierande profiltjocklek. En 00-profil har sin största tjocklek 30% från framkant av kordans längd, medan en 63-profil har tjockleken 35% från framkant och 65-profilen har sin tjockaste punkt ännu lägre bak, vid 40% från framkant. Övrig information om nosradie mm för olika profiler går ganska lätt att hitta på internet eller så kan jag rekommendera boken ”Theory of Wing Sections” av Ira H. Abbott och Albert E. von Doenhoff.
Har du gått på grund eller på annat sätt skadat kölen så kan det ha större effekt än du kanske tror. På 7:e etappen i Volvo Ocean Race så råkade Ericsson 3 ut för en kollision med en val och fick skador på både centerbord och kölblad. De hade dock med sig ett extra centerbord i reserv men skadorna på kölen kunde de inte göra något åt.
Detta reducerade deras båtfart så att de bara kunde segla på 85-90% av ”Target Boatspeed” enligt navigatören Aksel Magdahl, detta trots att kölen på dessa båtar inte används för att producera lyft på kryssen. På vanliga båtar, utan svängköl, så blir även lyftet lidande och därmed också höjdtagningen.
En grov beräkning på en relativt liten kölskada från en lätt bottenkänning visar på att båtfarten påverkas negativt åtminstone med någon tiondels knop på en mellanstor båt, detta har förståss mycket stor betydelse för kappseglaren men kan faktiskt också vara av intresse ur säkerhetssynpunkt för fritidsseglaren. T.ex. vid dåligt väder med mycket vind så kan det vara viktigt med några graders extra höjdtagning för att undgå land i lä utan att behöva slå. Samma sak gäller också för roder där en dåligt underhållen profil direkt leder till sämre manöverbarhet t.ex. vid en undanmanöver eller på hård undanvind som annars lätt leder till broach.
Foto: Oskar Kihlborg
När Ericsson 3 krockade med en val under sjunde etappen i VOR 2008-2009 skadades kölprofilen rejält. Det sänkte farten med 10–15 procent. De föll snabbt från första till sista plats.
