Elektronik och plottrar har förenklat båtlivet och lockat ut gemene man på sjön. I takt med teknikutvecklingen verkar också viljan att lära sig sjömanskap ha sjunkit. Bekymmersamt tycker Båtfeberbloggaren Jimmy Hellberg som just gått en överlevnadskurs för kappseglare.
Foto: Hamish Hooper/Camper
I helgen har jag gått “ISAF Offshore Personal survival course” som är ett krav för havskappsegling i kategori 2 tävlingar och över.
Det var mycket fokus på vilken utrustning man bör ha, vad som fungerar bra och dåligt samt hur man hanterar denna utrustning i en krissituation som tex man över bord, brand ombord eller om båten sjunker. Vi körde bra praktiska övningar i vattnet med flytväst, livflotte och annan viktig utrustning som mycket väl kan utgöra skillnaden mellan liv och död.
Jag tycker att det är en bra kurs, om än rätt dyr, den kostar närmare 4 000kr. Det är synd för jag tror att fler skulle gå den och få sig en nyttig tankeställare om priset var lägre. En reflektion är att det i dag, på gott och ont, är väldigt enkelt att skaffa sig en båt, en plotter och ge sig ut på sjön utan någon större tidigare erfarenhet. Förr krävde detta mer förkunskap. Bara att navigera var förr lite av en konst och detta lärde man sig ofta genom att följa med andra duktiga seglare ut. Timmarna på vattnet gav även rutin på allt annat runt omkring och man lärde sig gott sjömanskap.
I dag är kraven på säkerhet under havskappsegling oändligt mycket högre än det var förr, en del tragiska olyckor har föranlett detta. Dock har omständigheterna oftast varit extraordinära vid dessa olyckor och jag ställer mig frågan om effekten inte skulle bli minst lika förödande i dag som förr, trots att både båtar, material och säkerhetsutrustning är många gånger bättre i dag. Utrustningen väger helt enkelt inte upp för sämre rutin och sjömanskap. De tragiska olyckor vi haft under senare tid i våra vatten tyder på det.
Gott sjömanskap är att inte “ta sig vatten över huvudet” och äventyra säkerheten på sin båt och sin besättning och att därmed se till att man inte hamnar i en nödsituation i första stället. Mycket kan man tycka om galna havskappseglingar som tex Volvo Ocean Race, men dessa killar uppvisar extremt gott sjömanskap, sådant lär man sig inte på kurser utan är resultatet av år av träning på havet, “hands on”.
I den senaste etappen i Södra Oceanen är detta mer tydligt än någonsin då besättningarna fortfarande kappseglar i förhållanden de allra flesta “vanliga” båtmänniskor inte ens skulle överleva. I dessa förhållanden finns det inget utrymme för misstag.
Kolla nedanstående sekvens, som är både skrämmande och fascinerande på samma gång, från Telefonica när hon blir rullad av en nästan tio meter hög brytande våg. Alla ombord slås förståss omkull av vattenmassorna och blir hängande i sina livselar. Omedelbart efter kollar de snabbt att alla är ok och återgår sedan direkt i “race mode” igen. Man hör storsegeltrimmaren ge kommandot “main on” (skota storen) som om ingenting hänt!
http://www.youtube.com/watch?v=UrKQgJykdO4
