Erling Matz vet hur man skapar ett trivsamt båtliv för och med barn.
En sommar var båten en häst, bommen en sadel och ett beslagsband var tyglar. Ryttare var Calle, tre år. Likt den heliga Birgitta skrittade han elegant över de vidaste vatten. I timmar kunde han sitta uppflugen i den blå sadeln.
När vågorna gick höga övergick hästen från skritt till trav och galopp och Calle sjöng ”Borgmästar Munte”, visan som slutar: ”Men unge Herr Carl, han hade ingen sal”. ”Sal betyder sadel”, förklarade Calle från sin upphöjda position över sittbrunn. Sommaren då båten var en häst blev det inte mycket seglat. När bommen är sadel måste seglet ligga vikt och beslaget. Men än sen. Vi gick ändå med båten från ö till ö, från hamn till hamn precis som förut.
Blockflöjt och blöjor
Nu fick motorn arbeta ovanligt mycket. Med fem barn har de olika somrarna haft olika förtecken och bjudit på omväxlande minnen. Somrarna har fått namn efter händelser och de har varierat beroende på barnens ålder och intressen. Det var blockflöjtsommaren då Emma var knappt ett år och älskade att sitta i förpiken och blåsa flöjt. Det var blöjsommaren då tvillingarna Linda och Sara var tre månader och Emma knappt två. Hela akterruffen på Maxi 95.an var fullstuvad med blöjpaket.
Sedan hade vi spädissommaren då Fredrik föddes i maj, en vecka efter sjösättningen och en vecka före påmastningen. Lill-Fredde var med då masten lyftes på, en tiodagars, som fann sig väl tillrätta i kojkorgen i ruffen. Efter många somrar med barn och barnbarn i båt har jag lärt mig fyra viktiga kom ihåg. Det är regler som egentligen gäller allt båtliv.
1. Ha aldrig bråttom
Det gäller i stort och i smått. Sätt inte upp avlägsna mål som kräver gång för motor eller segel i åtta, nio eller tio timmar om dygnet. Visst går det att segla dygn till havs eller över Atlanten med spyende barn och ett spädbarn i nätbur nere i ruffen. Men det är segling på de vuxnas villkor. Och vill man spetsa till det: Gör över huvud taget inga planer som sträcker sig dagar eller veckor framåt i tiden. Försök istället att planera den närmaste kvarten eller timmen. Livet i båt blir mycket tryggare och mindre konfliktfyllt med kort framförhållning. God framförhållning gäller inte minst i samband med förtöjning. Förbered ankare och fendrar i god tid. Ta fram förtöjningstampar. Se till att barn och helst också vuxna inte är hungriga, kissnödiga och allmänt oroliga. Då är det bättre att fälla ankar, göra ett extra varv eller två tills alla är beredda.
2. Barn vill röra sig fritt ombord
En tryggare plats för ett litet barn än en beboelig motorbåt eller segelbåt finns knappast. Det skulle i så fall vara spjälsängen hemma. Detta naturligtvis under förutsättning att flytvästen ständigt är på. Alltså, låt ungen gå och klättra. Om du ligger i hamn krävs knappast några restriktioner. Om du är ute gäller samma regler som för vuxna. Om det är sjögång ska man hålla sig i sittbrunn, annars ska man vara säkrad med livsele (det finns livselar för barn). Men allra, allra viktigast är flytväst. Och det ska vara en räddningsväst med flytkrage. Ingen fånig, chick uppblåsbar flygväst. Ett barn är alldeles för dyrbart för att lita på en gastpatron och en bobin.
3. Båtsemestern är ett äventyr
Små och stora expeditioner till tillgängliga och otillgängliga platser är alltid roligt. Ännu roligare är det sedan om man skriver ner äventyret i loggboken. Då blir den inte bara ett trist dokument om väder och vind. När jag läser barnens texter i loggboken förstår jag hur små händelser blir till stora i barnens värld.
Och så här skriver Emma, 11 år, i loggboken om en expedition på Tryggön i Bohuslän:
”När Linda, Sara och jag vaknade hade pappa redan tagit morgondopp och var så mallig. Sen åt vi frukost och gick på en expedition. Den gick till så här: Först fick vi gå över ön tills vi kom fram till ett litet sund. Där var vi tvungna att vada över. När vi kom fram till andra sidan upptäckte vi att alla utom jag hade skurit sig på en havstulpan. Sara blev så rädd att hon nästan inte vågade ta på sig strumpan och Linda hittade inte trosan. Så allt var en enda röra.”
4. Ordna det praktiskt ombord
Det sista rådet berör inte barnen direkt utan har mer med de vuxnas trivsel att göra. Spädbarn ombord är alltid byngligt, det är mycket lyfta och kånka i ett trångt utrymme, ett utrymme som dessutom gungar och hoppar hit och dit. Viktigt är då att ordna så att allt blir så lättarbetat som möjligt. Stå inte på knä vid kojen och byt blöjor. Gör sjökortsbordet till skötbord istället. Skuffa undan navigator och laptop. Ordna en ordentlig barnkoj där barnet kan ligga säkert och bekvämt. Då slipper man vara orolig för att den lilla ska ramla i durken. Ta med en speciell barnryggsäck, det finns många fabrikat. Ett barn håller sig oftast lugnt om det får vara uppe och med. Det går utmärkt att vara kapten och styra och manövrera båten med ett barn på ryggen.
Alla foton: Carina Lernhagen Matz.