I väntan på att testen av nya Iron 647 ska publiceras får vi en titt bakom kulisserna. Häng med!
Nå Gustav Morin – vad har Iron 647 som andra styrpulpetare inte har?
– Den sticker ut designmässigt på flera sätt. Den är en vad jag kallar “halvrib” med en praktisk avbärarlist som gör den stryktålig som få.
Halvrib ja – vad är det egentligen?
– Tja, jag vet inte om det är ett officiellt uttryck men det syftar på nyss nämnda avbärarlist som är homogen och som inte kan punkteras såsom tuberna på vanliga RIB:ar.
Första intrycket när det gäller köregenskaperna?
– Den inbjuder verkligen till aktiv körning även när det är riktigt stökigt därute – fastän den är liten.
Vågar man lita på föraren så är det bara kul!
Så det är bäddat för att verkligen lära känna båten – rent vädermässigt alltså?
–Ja, verkligen. När man kör en liten båt på västkusten i tio plus meter per sekund så känner man verkligen att man lever. Den når ju inte mellan vågtopparna så den kräver aktiv körning och att man är på alerten med ratt, trim och reglage – om man ska köra fort alltså. Och så gäller det då också att passagerarna litar på föraren.
Och det säger du på förekommen anledning?
– Ja, kollegan Claes Olivecrona fegade inte bara ur när han körde själv utan också när han satt bredvid. Men vågar man bara lita på föraren så är det bara kul därute!
Någon extra spektakulär händelse?
– Ja, på temat “vad gör man inte för bra bilder”. Jag strippade till Kalle Anka-utförande på underkroppen och vadade ut till en bergsklack med all kamerautrustning för att komma nära när vi skulle ta så kallade gångbilder. Det kostade inga tårar men väl blod och svett då jag skar upp foten på något väldigt elakt och vasst.
Och sammanfattningen – är båten något att ha?
– Ånej, sammanfattningen får vänta tills vi släpper testen. Håll ut!
