En neddragning med 133 miljoner kronor kräver stora ingrepp i myndighetens verksamhet, bland annat en minskning av antalet befattningar, kuststationer och fartyg. Sådana åtgärder tar lång tid till exempel på grund av uppsägningstider och de medför även omställningskostnader.
Verksamhetsmässigt innebär neddragningen minskad övervakning och ordningshållning till sjöss med 30−40 procent, längre insatstider för att rädda liv och miljö samt minskad förmåga att upptäcka oljeutsläpp. Cirka fem sjöövervakningsfartyg beräknas behöva säljas och sju kuststationer avvecklas.Besparingskravet och varslet leder också till följande konsekvenser:
- Närvaron och övervakningen till sjöss minskar med 30-40 procent.
- Kustbevakningen kan inte vidmakthålla förmågan att bekämpa oljeutsläpp på upp till 10 000 ton till sjöss.
- Myndigheten kan inte längre medverka i sjöräddningsinsatser i samma utsträckning.
- Sjötrafikövervakningen minskar med drygt 30 procent, rattfyllerikontrollerna med 90 procent och sjösäkerhetstillsynerna upphör helt.
- Gränskontrollverksamheten (utlänningskontroll och tullkontroll) minskar med 30-40 procent.
- Övervakningen av miljö och naturresurser samt av dumpning och utsläpp till sjöss minskar med 30-40 procent.
- Flygövervakningen minskar med upp till 60 procent.
- Fiskeriövervakningen minskar med 30-40 procent medan jaktkontrollerna minskar med 60 procent.
- Kustbevakningens förmåga att ge hjälp och stöd till andra myndigheter och till andra länder minskar också kraftigt.