Här berättar vår bloggare Jimmy Hellberg om bottenfärger, roderinställningar och hur man får en jämnare botten genom att försänka genomföringarna.
Mitt senaste projekt är en Bergström&Ridder-ritad 38-fotare som ska sjösättas inom kort. Båten är inte ny så det är många småsaker som man kanske skulle vilja fixa men när tiden är knapp så måste man prioritera det viktigaste. I mitt fall är det att fixa till en hyfsad bottenfinish, flusha genomföringarna för logg och lod samt se till att de dubbla rodren, som är gigantiska, inte står fel sinsemellan. Annars skapas en väldigt effektiv broms! Mer om det snart.
Att få till en perfekt bottenfinish kräver normalt väldigt mycket tid och mödosamt arbete och av denna anledning har jag på mina tidigare båtar inte haft någon bottenfärg, utan bara kört med epoxigrundfärg. Fördelen med detta är att man första året kan fokusera på de viktigaste områdena som första tredjedelen av skrovet, samt köl och roder. År två jobbar man vidare med botten och tar mitten och bakåt samt kanske bättrar på köl och roder ytterligare. Efter tre år har man då en perfekt botten!
Nackdelen är att man inte kan ha någon bottenfärg och måste bada på sommaren för att hålla botten ren från snäckor och gräs.
Alla genomföringar för avlopp och vattenintag etc är sedan tidigare flushade, men inte genomföringarna för logg och lod. Det här stör mig för mycket för att jag ska kunna låta bli dem, även om tidsschemat är pressat!
Fler artiklar om att ge sin båt bättre prestanda:
Lär om skrovfriktion och gör din båt snabbare
Optimera din köl- och roderprofl
Bästa tipsen för att optimera bottenästa tipsen för att optimera botten
Gamla genomföringar går ofta sönder när man tar bort dem då de brukar sitta så hårt att man måste ta till en ansenlig mängd våld för att lyckas. Sedan är det bara att fräsa bort lite extra i ytterskinnet och in med nya för att sedan spackla upp med epoxispackel runt om. Tid för detta är cirka en halv arbetsdag.
Sist men klart viktigast på alla båtar med dubbla roder är att se till att dessa står rätt i förhållande till varandra. Vad som är rätt varierar beroende på vad det är för båt, hur denna balanserar och för vilken bog man seglar. Som exempel ändrar VO 70-båtarna vinkel mellan rodren under gång, beroende på bog och vindstyrka, men detta är inget som jag kommer att hålla på med på min semi-cruiser. För mig handlar det om att hitta en hyfsad ”kompromissvinkel”.
Om båten normalt seglas med en del rodertryck, vilket ju brukar vara samma sak som ett par graders rodervinkel, så skall rodren peka in mot varandra, mot fören, med samma vinkel. I bilindustrin kallas detta normalt för ”toe-in”.
Målet är att bara lärodret skall ge roderverkan eftersom lovarts roder som är halvt uppe ur vattnet är mer horisontellt vinklat och eventuell kraft från detta bidrar mer till att lyfta aktern och trycka ner fören än till att svänga båten. Dessutom “ventilerar” ett roder som är halvvägs uppe i luften väldigt lätt, och då ger det ingen roderverkan alls utan bara ren bromsverkan. Alltså, när rodret i lä har en vinkel på ett par grader så eftersträvar man att lovarts roder ska ha noll grader för minsta motstånd. Detta är grundfilosofin.
På vissa bogar, som t ex halvvind i frisk bris, så är det inte ovanligt att vinkeln är betydligt större än bara några grader. Ombord på VO 70-båtarna, med reglerbara rodervinklar, frikopplar man till och med lovarts roder helt i vissa lägen när man seglar, så att lovartsrodret bara ”flöjlar med”. Motsatsen uppstår på läns i lätt vind då krängning och rodertryck är litet och därmed bör rodren stå helt rakt sinsemellan, dvs noll toe-in.
På en båt som min gäller det som sagt att hitta en lagom kompromiss, allt annat är för mekigt och komplicerat. Jag kontaktade Anders Dahlsjö, som var ansvarig just för rodervinklarna på Ericsson 3 under förra Volvo Ocean Race, för att få hans åsikt i ämnet. Han rekommenderade två grader toe-in som en grundinställning för att sedan studera hur vattnet strömmar över lovartsrodret i olika vindstyrkor och vindvinklar och därefter finjustera. Det kan mycket väl vara så att en ”vanlig” båt kräver mer toe-in i snitt än en VO 70 då denna är försedd med asymmetriska centerbord och därför inte har fullt så stor avdrift som en båt med symmetrisk köl.
En spännande säsong nalkas!
Även nya båtar kan ha helt fel inställning på rodren. Här testseglar Jimmy Hellberg en Elan 310 i frisk vind som hade en ansenlig mängd “toe-out” dvs lovartsrodret fick extra mycket vinkel som skapade en effektiv broms!
… och den testseglade båten hade gått märkbart snabbare om rodren inte verkat som bromsklossar.
Rodren på B&R 38 är enorma, vilket gör det väldigt viktigt att vinklarna är rätt.
Allt som står ut bromsar, menar Jimmy. Att försänka genomföringarna är en del i att få en jämn botten med lågt motstånd. Jimmy försänker här logg och lod på sin Admiralty 30, AIRBENDER och hans nya B&R 38 väntar samma behandling.
B&R 38 var långt före sin tid med extremt låg vikt, dubbla roder, peke, fällköl, vattenballast och kolfiberrigg, bland annat. Mer om den i en kommande artikel.
Foto: Tom Sandberg.
