Vindarna drivs av tryckskillnander. Ju större tryckskillnader, desto kraftigare vindar. Dessutom har vi lärt oss att vinden i en kallmassa är byig, medan den i en varmmassa är stabil. Men även terrängen påverkar vinden. Då luften pressas samman, till exempel i ett sund, kommer vindhastigheten att öka.
Detta fenomen kallas venturieffekt. Den uppstår gärna i varmassor erftersom de varmmassan dämpar vertikala vindrörelser. Då blir effekten av sammanpressningen större eftersom luften får svårare att stiga. I en kallmassa är effekten mindre
Du kan utnyttja venturieffekten. Vill du maximera din fart kan du välja det smalare av två sund som bägge är parallella med vindriktningen. Effekten blir större ju högre terrängen är kring sundet. Detta gäller framförallt tidigt på säsongen, då vattnet fortfarande är förhållandevis kallt och luftmassan du befinner dig i ofta är att betrakta som en varmmassa.
Vindskjuvning
Det blåser vanligen mer ju högre upp i luften man kommer. Detta har inte med venturieffekten att göra. Vinden drivs av horisontella tryckskillnader och bromsas framför allt av friktionen mot marken. Ligger man på rygg i gräset en solig dag och ser cumulusmolnen driva förbi ovanför, kan man se att det både blåser betydligt mer där uppe och att vinden har en annan riktning än vid marken. Här på norra halvklotet vrider vindriktningen medurs med ökad höjd över marken. Fenomenet kallas “Ekmanspiral” efter den svenske forskare som förklarade fysiken bakom det. Ekmanspiralen är en form av vindskjuvning. Minnesregel: “Vinden vrider Höger på Högre Höjd”.
Vinden vrider Höger med Högre Höjd. Vindstyrkan ökar också med höjden. Med Högtrycket på Höger sida har du vinden i ryggen. Röd pil visar vinden på 10 meters höjd, blå på 100 meters höjd och ljusblå på 1000 meters höjd.
Vindar och vindskiften beter sig olika i kall- respektive varmmassa. Vid segling i kallmassa: Vid kryss (eller då du vill gå så högt som möjligt) skall du bete dig olika inför en vindby beroende på om du seglar för babords eller styrbords hals. En vindby är en påhälsning av den lite kraftigare vinden högre upp i luften och med sig uppifrån har den också en annan riktning: Vinden inte bara ökar med 20-50%, den vrider också ofta något tiotal grader medurs (mot högre gradtal). Kryssar man för styrbords hals kan man utnyttja detta genom att lova något innan vindbyn kommer och på så sätt vinna höjd, alternativt slacka något i skoten för att vinna fart. Kryssar du för babords hals kan det löna sig att snabbt slå över till styrbords hals precis innan vindbyn når dig.
Vid segling i varmmassa (vanligtvis på våren): Vindbyar är mer sällsynta under dessa förhållanden, men om de förekommer kan medursvridet vara desto större. Vill du finlira lite kan du twista seglen olika för babords och styrbords halsar. Lite mer twist för styrbords hals gör att du utnyttjar vindens högervridning med höjden på rätt sätt. Twista mindre då du seglar för babords hals.
Läs även de andra delarna av Hamnens Väderskola:
1. Atmosfärens fysik
2. Vågor i luften och luftmassor
3. Mer om luftmassor
4. Fronter i teori och verklighet
5. Vindar, tryck och turbulens
Se även hamnen.se Väderskolas vindtabell: Vindtabell
Skriven av Martin Hedberg & Måns Håkansson, Swedish Weather Center.
