Väderskolan, del 4: Fronter i teori och verklighet

Redaktionen

Genom att titta på molnformationer och barometer går det att med ganska stor sannolikhet förutsäga vädret på kort sikt. Vilken vindriktning blir det sedan en front passerat? Och vilken vindstyrka blir det? Nytt avsnitt i hamnens väderskola.

Här kommer ett nytt avsnitt i hamnens väderskola. Nu handlar det om fronter.

En front är en begränsningsyta mellan två luftmassor med olika egenskaper. Begreppet “front” beskriver alltså både luftens egenskaper och ett typväder som är kopplat till det. I frontzonen sker ett temperatursprång. Frontytan lutar så att den kalla luften kilar in sig under den varma och lättare luften.

Frontzoner står sällan still. Beroende på om det är varm luft som vinner terräng över kall eller tvärt om så talar man om varmfront respektive kallfront. Ofta, men inte alltid, kan man finna två frontzoner som ringlar sig runt norra jordklotet. Arktikfronten är den nordligaste och den skiljer arktikluften från polarluften. Längre söderut finner vi polarfronten som skiljer polarluften från tropikluften.

Eftersom varm luft har lägre densitet (är lättare) än kall kommer en varmmassa att glida upp över kallmassan där de möts längs en frontzon, vilket resulterar i att frontzonen kommer att luta med höjden. Den varma luften hävs och kyls därmed av. Moln bildas då vattenångan kondenseras på grund av avkylningen. Efterhand (men inte alltid) faller nederbörd ut. Varmfronten känner man igen på cirrusmolnen som tätnar till altostratus och andra lägre och kompaktare moln. Nederbörden kommer långt efter att de första, höga, molnen passerat. Det börjar vanligen med duggregn som övergår i regn.Vid en kallfront tränger sig kall luft fram genom att kilformigt glida in under den varma luften. Det här medför att kallfronten beter sig helt annorlunda än varmfronten.

Frontzonen lutar “bakåt” och lutningen är också brantare vilket medför att vädret blir intensivare och mer dramatiskt. Dessutom får man mindre förvarning eftersom nederbörden och frontmolnen dyker upp i stort sett samtidigt.

Bilden: Kallfront och varmfront i genomskärning. Varmfronten lutar framåt medan kallfronten lutar bakåt. Obs: Lutningarna är kraftigt överdrivna.

På frontzonen bildas ofta lågtryck och det är dessa som driver processen med utvecklingen av fronten. Vindarna roterar moturs kring lågtrycket och de driver också med sig fronterna. Kallfronten rör sig snabbast och kommer slutligen att hinna ikapp varmfronten. Den nya frontzon som därmed bildas kallas ocklusionsfront och har inte lika karaktäristiskt beteende som kall- och varmfronterna. Ocklusionsfronten kan komma med både duggregn och regnskurar. Vindskiften kan vara både markanta och obetydliga.

Det finns ytterligare en storskalig nederbördsbringande formation och den kallas för tråg eller tråglinje. En tråglinje är ett långsträckt område med organiserade by- och åskmoln. Vädret påminner mycket om kallfrontens, men det sker inget egentligt luftmassebyte under passagen.

Bilden: Till vänster ett ungt frontsystem. Till höger ett välutvecklat system där kallfronten hunnit ikapp varmfronten.

Tråglinjen rör sig med hastigheter mellan tjugo och sextio knop och har överraskat många med det plötsliga väderomslag det kan medföra en förändring från solsken till regnskurar och kraftig, byig vind på mycket kort tid.

Det är inte bara temperaturen som förändras när fronter passerar. “Barometern faller” är ett klassiskt uttryck för att oväder är på väg. Det är naturligtvis lufttrycket man avser. På väderkartor ritar man ut lufttrycket med hjälp av isobarer. Det är linjer som binder samman punkter med lika tryck, ungefär som höjdlinjer på en orienteringskarta. På väderkartorna kan man se att isobarerna gör ett knyck precis vid fronten. Om man står på en plats och läser av sin barometer då fronten passerar kommer lufttrycket att bete sig karaktäristiskt. När fronten närmar sig sjunker trycket. När fronten har passerat så stiger trycket igen. Det här gör också att vindarna kommer att förändras vid frontpassagen. Här på norra hemisfären vrider vinden upp på ett högre gradtal efter frontpassagen. Efter kallfronten brukar dessutom vindarna bli rätt byiga (kallmasseväder).

Läs även de andra delarna av Hamnens Väderskola:

1. Atmosfärens fysik
2. Vågor i luften och luftmassor
3. Mer om luftmassor
5. Vindar, tryck och turbulens
6. Vindar, venturi och vindskjuvning